EU-projekt inom inre säkerhet och migration

Polismyndigheten har sökt och erhållit medfinansiering för projekt från EU-fonderna ISF och AMIF. Genom fondernas aktiviteter bidrar polisen och Sverige till Europeiska unionens strategi inom inre säkerhet och migration.

EU-fonden för inre säkerhet (ISF) ger ekonomiskt stöd till aktiviteter som stärker EU:s inre säkerhet. ISF Gräns omfattar gränskontroller och viseringar.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF) ska bidra till att säkerställa en långsiktigt hållbar migrationspolitik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörlighet. För att den reglerade invandringen ska fungera, innebär det att personer som fått avvisnings- eller utvisningsbeslut måste återvända till sitt hemland. En viktig del av ett rättssäkert och trovärdigt asylsystem är ett humant, hållbart och väl fungerande återvändande.

För närvarande driver Polismyndighetens nationella gränspolissektionen följande projekt:

Fonden för inre säkerhet, ISF

Logotype Europeiska Unionen - Fonden för inre säkerhet

Eurosur (European Border Surveillance System)

EUROSUR är ett europeiskt system för övervakning av yttre gräns.  Systemet är gemensamt för alla medlemsstater och syftar till att dela information om underrättelsebilden av situationen för yttre gräns.  Projektets syfte är b.la. att bygga upp funktionen NCC, National Coordination Centres som finns i varje medlemsstat, vilka bland annat bidrar till att förhindra gränsöverskridande brottslighet samt olaglig invandring, samt till att skydda människoliv vid EU:s yttre gränser. Vidare syftar projektet till att utveckla arbetet med riskanalys enligt analysmodellen CIRAM 2.0. Projektet bredrivs och samordnas från nationell nivå men både nationell och regional förmåga ska inrättas.

PNR

PNR (Passenger Name Record) är flygpassageraruppgifter som inkommer före avgång och ska användas för kontroller samt analyser i syfte att förebygga, utreda eller lagföra allvarlig brottslighet, som till exempel terrorism. Det är mycket strikt hur PNR-uppgifter får användas, detta styrs av båda EU-direktiv (EU 2016/681) och svensk lag (SFS 2018:1180). Polismyndigheten är huvudansvarig för införandet av PNR genom att inrätta PNR-projektet. Detta syftar till att införa polisens användning av PNR-uppgifter i sin egen verksamhet samt ge möjlighet för andra behöriga myndigheter att använda informationen i brottsbekämpande syfte.

I detta ingår att bygga upp en fungerande verksamhet för flygpassageraranalys som ska samla in passageraruppgifter från flygbolag, samt lagra och behandla dessa uppgifter, eller lämna vidare till behörig myndighet. I projektet ingår också att utveckla IT-stöd utifrån verksamhetens behov och riktlinjer. PNR-projektet öppnar för möjligheten att kunna göra avsevärt fler kontroller och analyser än tidigare, eftersom stora volymer av data kan behandlas.

Schengenprojektet

Schengensamarbetet innebär att personkontrollen vid resor mellan de 26 deltagande länderna i Schengenområdet har avskaffats. En väl fungerande gränsförvaltning i samtliga medlemsstater och ett internationellt polissamarbete är en förutsättning för inre säkerhet i hela Schengenområdet. Vart femte år utvärderar EU-kommissionen hur respektive medlemsstat efterlever Schengens regelverk.

Schengenprojektet ska verka för att ansvariga myndigheter åtgärdar de rekommendationer som Sverige fick i Schengenutvärderingen som gjordes år 2017. Det handlar dels om att samordna rapporteringen till Regeringskansliet var tredje månad om hur Polismyndigheten och andra ansvariga myndigheter arbetar för att åtgärda Schengenrekommendationerna, dels om att åtgärda tre av rekommendationerna inom området yttre gräns. Projektet ska för det första skapa en nationell modell för att följa upp och kvalitetssäkra gränskontrollerna i hela landet, för det andra skapa en nationell modell för gränskontrollutbildningar som ligger i linje med EU:s standarder och för det tredje revidera den myndighetsgemensamma strategin för en europeisk integrerad gränsförvaltning, den s.k. IBM-strategin.

Asyl-, migrations- och integrationsfonden, AMIF

Logotype

RLO II

RLO II-projektet handlar om att under en treårsperiod metodutveckla konceptet återvändandesambandsmän (Return Liaison Officer - RLO), baserat på lärdomarna från pilotprojektet i Kabul, Afghanistan. Detta genom att utveckla metodiken för ett samordnat, hållbart och humant återvändande och mottagande, bland annat genom att ha en återvändandesambandsman (RLO, Return Liaison Officer) placerad i Afghanistan. Genom att vidareutveckla samarbetet med relevanta aktörer på plats, kan nya samarbetsområden hittas och återvändandeprocessen kan förbättras. Förhoppningen är att även kunna hitta hållbara lösningar för särskilt utsatta personers återvändande.

Bakgrunden för projektet är att den första återvändandesambandsmannen placerades i Afghanistan inom ramen för det föregående projekt RLO, under perioden 2016 – 2018. Genom lokal närvaro etablerades ett kontaktnät som har underlättat genomförandet av återvändandeoperationer samt säkrade ett humant och hållbart mottagande på plats. RLO upprättade samarbeten med bland annat lokala och internationella organisationer som bland annat har bistått med psykosocialt stöd och ankomstboenden. RLO har sen sett till att återvändarna har överlämnats till representanter från relevanta stödorganisationer på flygplatsen i Kabul.

Tack vare de framgångar som RLO-projektet ledde till när det gäller gränspolisens återvändandeverksamhet har metoden nu utökats till flera länder, och som del av ordinarie verksamhet finns nu återvändandesambandsmän utplacerade även i Marocko, Etiopien samt Kenya med täckning Somalia.