Idrottsevenemang – polisens arbete

Ordning och säkerhet vid idrottsevenemang

Det är arrangören för ett idrottsevenemang, en så kallad offentlig tillställning, som ansvarar för ordning och säkerhet vid evenemanget. Polisen ska stötta arrangören i det arbetet och får meddela de villkor som behövs utifrån den aktuella situationen.

Villkoren kan exempelvis handla om ett förändrat antal ordningsvakter och publikvärdar, förändrad uppbyggnad av insläpp vid entréerna, förändringar inne på arenan för att separera publik på olika delar av idrottsanläggningen eller begränsning av mängden publik på olika sektioner. Polismyndighetens villkorsgivning utgår från ordningslagens bestämmelser.

Om polisen bedömer att det kan uppstå ordningsstörningar vid evenemanget kan polisen vid behov alltid besluta om andra eller ytterligare villkor som anses nödvändiga och lämpliga med hänsyn till ordning och säkerhet.

Idrottsrelaterad brottslighet

Idrottsrelaterad brottslighet kan till exempel vara olika former av brott mot ordningslagen, som användning av pyroteknik utan tillstånd eller inhopp och inkast på planen, men också vålds- och skadegörelsebrott liksom korruption och matchfixning.

Matchfixning och korruption är en komplex typ av brottslighet som bedrivs lokalt, nationellt och internationellt. Polisen arbetar mot detta i samverkan med externa organisationer, internationella organ och spelbolag.

Nationell inriktning för idrott

Under november 2021 beslutade myndigheten om en ny nationell inriktning för idrott, där enhetlighet och samverkan är centrala delar. En central del av inriktningen består av den så kallade exkluderingsstrategin.

Exkluderingsstrategin

Grunden i exkluderingsstrategin bygger på trygga och säkra idrottsevenemang och att ingen ska behöva vara orolig för att bli nedtrampad, misshandlad eller allvarligt brännskadad. Polisens villkorsgivning vid idrottsevenemang har fokus på exkluderingsstrategin. Syftet är att utesluta de som inte ska vara på en arena för att förbättra säkerheten och öka tryggheten för publiken. Exkludering kan ske både genom beslut av arrangör eller via tillträdesförbud.

Exkluderingen består av fyra huvudsakliga delar:

• Exkluderingsåtgärder (tillträdesförbud/arrangörsavstängning) ska vidtas.
• Skärpta villkor kring hot och våld mot blåljuspersonal på arenor.
• Pyroteknik är olagligt, men ska bedömas utifrån säkerheten som helhet vid villkorsgivning.
• Förbättrad dialog och förtydligande av matcharrangörers ansvar.

Tillträdesförbud

Om en person har för avsikt att begå brott som syftar till att störa ordningen och säkerheten på ett idrottsevenemang kan en åklagare fatta beslut om tillträdesförbud. Tillträdesförbud regleras i lagen (2005:321) om tillträdesförbud vid idrottsarrangemang och det kan tas upp efter skriftlig ansökan av en idrottsorganisation, specialidrottsförbundet inom Sveriges Riksidrottsförbund för den aktuella idrottsverksamheten eller Polismyndigheten. En person som är över 15 år kan meddelas ett tillträdesförbud till ett idrottsevenemang och förbudet är som längst tre år.

Fotboll
Tillträdesförbudet innebär vanligtvis förbud att tillträda eller vistas på samtliga inhägnade idrottsanläggningar i Sverige när det på platsen anordnas matcher i

• serierna Allsvenskan och Superettan
• matcher i Svenska Cupen och landskamper som anordnas av Svenska Fotbollförbundet
• cupmatcher och landskamper som anordnas av UEFA och FIFA i Sverige.

Ishockey
Tillträdesförbudet innebär vanligtvis förbud att tillträda eller vistas på inhägnade idrottsanläggningar i Sverige när det på platsen anordnas tävlingsmatcher i

• Svenska Hockeyligan (SHL) inklusive direktkval och SM-slutspel
• Hockeyallsvenskan inklusive slutspelsserie och final
• Champions Hockey League (CHL)
• landskamper och mästerskap som anordnas av Svenska Ishockeyförbundet och Internationella Ishockeyförbundet.

En åklagares beslut om tillträdesförbud prövas därefter av tingsrätt.

Arrangörsavstängning

För att motverka brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang kan ett idrottslag även belägga en person med en arrangörsavstängning. Detta innebär att den avstängda individen under en av föreningen tidsatt period inte får besöka evenemang som arrangeras av föreningen.

Kamerabevakningen förbättras

Ett arbete pågår kring att förbättra kamerabevakningen på de arenor där det idag bedrivs elitfotboll. Arbetet syftar till att ytterligare stärka arrangören och myndighetens förmåga att identifiera individer som stör ordningen eller begår brottsliga handlingar på och intill arrangemangen. Polismyndigheten, Svenska fotbollsförbundet och Svensk Elitfotboll samverkar i arbetet med att öka förmågan kring kamerabevakningen, vilket kommer att vara en förutsättning för att kunna ta ytterligare steg i den gemensamma exkluderingsstrategin.

Samverkan på nationell, regional och lokal nivå

Samverkan är centralt i polisens nya nationella inriktning. Därför har en samverkansstruktur beslutats:

• Den nationella nivån ansvarar bland annat för samverkan med Riksidrottsförbundet och specialförbund som fotbollsförbundet och ishockeyförbundet. Till den nationella nivån hör även ett forum som ger en inriktning för arbetet med idrottsrelaterad brottslighet.
• På regional nivå sker samverkan bland annat med regionala företrädare för idrottsförbund, klubbar och supporterorganisationer.
• På lokal nivå sker en dialog med olika idrottsklubbar exempelvis inför matcher kring frågor som rör ordning, säkerhet och villkorsgivning.

Internationell samverkan

Det internationella arbetet rörande idrottsrelaterad brottslighet har tre huvudspår. Det första är att företräda myndigheten i det strategiska arbetet inom ramen för EU-samarbetet och andra flersidiga samarbeten där nya förslag till rättsakter, styrdokument och strategi hanteras. Det andra spåret och ett vidare uppdrag är att planera och genomföra polisiära insatser i samband med större internationella mästerskap som fotbolls-VM och OS. Slutligen utgör underrättelsesamordning och polisiära förstärkningsrörelser på området ytterligare viktiga arbetsuppgifter.