Påverkansbrott mot demokratin– polisens arbete
Polisen definierar påverkansbrott mot demokratibärande funktioner som ett brott som hotar någons grundlagsskyddade rätt att utöva sin yttrande-, informations-, mötes-, demonstrations-, förenings- och religionsfrihet.
Det finns ingen brottsrubricering eller något i brottsbalken som heter "demokratibrott" eller ”brott mot demokratin”. Men polisen väljer att använda sig av begreppet påverkansbrott mot demokratibärande funktioner för att signalera allvaret när förtroendevalda politiker och andra åsiktsbildare som exempelvis journalister och konstnärer utsätts för angrepp i sin yrkesroll. Sedan januari 2020 finns en straffskärpande regel i brottsbalkens 29 kapitel §2 punkt 9 för brott mot förtroendevalda i stat, kommun, region, Sametinget eller Europaparlamentet.
I Brottsförebyggande rådets rapport "Politikernas trygghetsundersökning" från 2021 uppgav drygt var fjärde förtroendevald (26 procent) att de blev utsatta för någon form av hot och trakasserier, eller våld, skadegörelse och stöld under 2020. Det är en större andel förtroendevalda som uppger att de utsattes under valåren 2018 och 2014, jämfört med övriga år. Störst var utsattheten under valåret 2018, medan 2016 är det mellanliggande år då utsattheten var som störst.
Om politiker inte kan utföra sitt uppdrag som förtroendevald för att de utsätts för brott innebär det ett hot mot demokratin.
Rapporten Politikernas trygghetsundersökning på Brottsförebyggande rådets webbplats
Polisens arbete mot demokratibrott
I polisens tre storstadsregioner, polisregion Stockholm, Väst och Syd, finns särskilda grupper mot demokratihotande brottslighet. Det är grupper som enbart arbetar med den här typen av brottslighet. I polisens övriga regioner finns särskild utredningsresurs för brottskategorin.
När ett påverkansbrott anmäls kan polisen ha ett personligt möte med den som har anmält att han eller hon har blivit utsatt för brott. Polisens brottsoffer och personssäkerhetsgrupp (BOPS) kan komma att kopplas in om hotet bedöms vara allvarligt.
Polisen genomför samverkan med förtroendevalda politiker inom kommun och region över hela landet för att minska utsattheten för påverkansbrott genom brottsförebyggande arbete. Nationellt samverkar Polismyndigheten med Sveriges kommuner och regioner (SKR) för att nå ut till den aktuella målgruppen.
Folder: Anmäl alltid hot, hat och våld, på SKR:s webbplats
Arbetet med att förebygga påverkansbrott mot demokratibärande funktioner
Polisen satsar på flera sätt för att förebygga och bekämpa demokratihotande brottlighet. En viktig del är att öka medvetenheten hos allmänheten och bland de som kan utsättas för påverkansbrottlighet.
Handbok för dig som är politisk aktiv
I handboken Personlig säkerhet ges exempel på förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder som kan användas för att förhindra eller avstyra hotfulla situationer om de skulle uppstå.
Boken behandlar allt från hur du kan tänka kring sociala medier till hur du ska agera om du blir utsatt. Den är framför allt skriven för politiskt aktiva, men råden fungerar även för andra utsatta yrkesgrupper.
Boken är framtagen av Polismyndigheten tillsammans med Säkerhetspolisen.
