Javascript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.
Sök på polisen.se

Polisens arbete inom krisberedskap

Polismyndigheten arbetar inom ett antal särskilda områden för att stärka krisberedskapen och förmågan för civilt försvar.

Risk- och sårbarhetsanalys

Alla myndigheter är skyldiga att analysera om det finns sådan sårbarhet eller sådana hot och risker inom myndighetens ansvarsområde som synnerligen allvarligt kan försämra förmågan inom området.

I risk- och sårbarhetsanalyserna bedöms

  • situationer som uppstår hastigt, oväntat och utan förvarning
  • situationer som kräver brådskande beslut och samverkan med andra aktörer
  • situationer som kan hota att de mest nödvändiga funktionerna kan upprätthållas i samhällsviktig verksamhet
  • förmågan att hantera mycket allvarliga situationer inom myndighetens ansvarsområde.

Vart annat år lämna de bevakningsansvariga myndigheterna in en rapport till Regeringskansliet och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap där man har analyserat vilka verksamhetshotande risker eller sårbarheter som identifierats inom deras verksamhetsområden och vilka åtgärder som planeras.

Kontinuitetsarbete

Med framförallt risk- och sårbarhetsanalysens resultat som underlag bedrivs arbete med att säkerställa kontiniteten i Polismyndighetens arbete även vid olika typer av påfrestningar på verksamheten.

Det kan till exempel handla om att säkerställa att det finns reservaggregat för elförsörjning vid elavbrott eller reservrutiner vid stopp i it-system.

Kritisk infrastruktur

Området kritisk infrastruktur innehåller bland annat delområdena

  • hamn-, sjö-, luftsäkerhet
  • särskilt skyddsvärda transporter
  • cybersäkerhet
  • kärnkraft.

Här bedrivs arbete med att göra verksamheten inom dessa samhällsviktiga verksamheter motståndskraftiga mot påfrestningar i form av till exempel olyckor, naturkatastrofer, attentat och krig.

Nationell krisövningsverksamhet

En viktig del i uppbyggnaden av förmågan att hantera kriser är att utbilda och öva Polismyndighetens personal. Polismyndigheten genomförs både egna övningar och samverkansövningar tillsammans med andra myndigheter för att öva förmågan för kris och höjd beredskap.

Övningarna kan till exempel handla om att träna den taktiska förmågan eller ledningsförmågan eller att samverkan med exempelvis Försvarsmakten inom dessa områden.

Farliga ämnen

Inom området farliga ämnen används ofta förkortningen CBRNE, vilket står för kemiska- (chemicals), biologiska-, radiologiska-, nukleära- respektive explosiva ämnen.

I polisverksamheten handlar det bland annat om att hantera beslag av eller undersöka farliga ämnen i samband med brottsutredningar, undersökning av brandplatser i ett brottsutredande syfte eller undersökning och hantering av misstänkta bomber.

Polismyndigheten har särskilda bombskyddsenheter i polisregionerna i Stockholm, Syd och Väst. Enheterna har dock beredskap att genomföra insatser i hela landet.

Katastrofregistrering och id-verksamhet

Vid olyckor eller andra händelser där många människor skadas eller dödas behöver samhället få kontroll över vilka som drabbats för att kunna ge besked till anhöriga och bedriva utredning av händelsen.

Polisen ansvarar för katastrofregistrering inom riket men efter begäran från utrikesdepartementet kan även insatser utföras utomlands. I arbetet med katastrofregistrering ingår flertalet polisiära funktioner och tekniska system på olika nivåer inom myndigheten.

Polisen har även särskilda id-lag som har till uppgift att identifiera offer vid olyckor, naturkatastrofer eller attentat.

Identifiering av offer – polisens arbete

Stödstyrkan stöttar utländska myndigheter

För att kunna stödja utländska myndigheter i situationer då många invånare i Sverige drabbas av en allvarligare olycka eller katastrof utomlands, finns något som kallas Stödstyrkan.

Stödstyrkan består av personal från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen, Svenska kyrkan, Svenska röda korset, Rädda barnen samt Polismyndigheten. Stödstyrkan sätts samman utifrån det aktuella behovet.

Om stödstyrkan på Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps webbplats

Till toppen