Replik angående begåvningstester
Maria Ludvigsson skriver i SvD (23/5) att Polismyndigheten ska bli 10 000 fler poliser på tre år enligt regeringens beslut och att antagningskraven ”har sänkts i omgångar och leder till sämre kvalitet”. Det stämmer inte.
Antagningskraven till polisutbildningen består av en rad tester, däribland begåvningstest, personlighetstest och psykologisk utvärdering. Begåvningstestet har nyligen fått uppmärksamhet sedan en lärare anekdotiskt återgett några studenters tillkortakommanden.
Begåvningstestet som används vid Plikt- och Prövningsverket kan ge 1-9 poäng på den så kallade Stanine-skalan. Poäng mellan 3 och 7 brukar beskrivas som inom normalzon. Polismyndigheten beslutade 2015 att låta 3 poäng ge godkänt resultat i stället för tidigare 4 poäng, då båda dessa resultat indikerar normalbegåvning.
Vilket resultat som behövs på begåvningstestet för att ge visst antal poäng avgörs av en normering. I januari i år gjordes en ny normering av Plikt- och prövningsverket, på uppdrag av Polismyndigheten. Orsaken var att det då gått snart 20 år sedan den senaste gjordes. Den tidigare normeringen baserades på resultatet av tusen personer, majoriteten män. Den nya baseras på resultatet från 14 000 personer, med jämn könsfördelning, efter tester som gjorts de senaste tre åren. En relevant antagningsprocess behöver utvecklas i takt med samhällsutvecklingen. Där skiljer sig inte polisutbildningens antagningsprocess från andra utbildningar. Som en jämförelse sker en ny normering för högskoleprovet – varje år.
Ändå beskriver Ludvigsson detta som ”lägre krav för att komma in på polishögskolan än för att få göra värnplikten”. Det kan tilläggas att det test som värnpliktiga gör är ett helt annat än Polismyndighetens med annan normering, testen är således inte jämförbara.
Det stämmer att det nu är tio procentenheter fler som passerar begåvningstestet med godkänt resultat, jämfört med tidigare. Men det går inte att säga att det beror på den ändrade normeringen och säger fortfarande inte huruvida fler kan påbörja utbildningen. Bara den som passerar med godkänt resultat även på de andra testerna får påbörja polisutbildningen.
Vid de senaste antagningarna har drygt 40 procent av de sökande inte uppfyllt de grundläggande behörighetskraven. Runt hälften av de som var behöriga inställde sig till prövning, en fjärdedel av de som genomförde prövningen blev godkända, i fjol 1500 personer.
Slutligen: Polismyndigheten har i uppdrag att bli 10 000 fler polisanställda till årsskiftet 2024/25, vilket innefattar både poliser och andra polisanställda.
Jag känner mig förvissad om att antagningsprocessen och därefter utbildningen bidrar till att vi sedermera får de kompetenta, engagerade och trygga medarbetare som behövs.
Henrik Dider
HR-direktör,
Polismyndigheten