Efter polisanmälan

Har du frågor om din polisanmälan?

Kontakta polisen om du har frågor som rör din anmälan. Ring 114 14 och uppge diarienumret som du hittar längst upp till höger på din anmälan.

Vad händer efter polisanmälan?

När en brottsanmälan har gjorts ska polis eller åklagare bedöma vilka möjligheter som finns att utreda brottet. De beslutar därefter om en förundersökning, även kallad brottsundersökning, ska inledas. Det görs bara om det finns möjligheter att klara upp brottet. Saknas det tillräckliga bevis kan en förundersökning läggas ned.

Polisen gör en förundersökning

Under förundersökningen utreder polisen vad som har hänt och vem som kan vara skyldig till brottet.

Förundersökningen leds av en förundersökningsledare, som antingen kan vara polis eller åklagare. Till sin hjälp har hon eller han brottsutredare från polisen. Brottsutredaren förhör dig som blivit utsatt för brott, den misstänkta och eventuella vittnen vid olika tillfällen. Under förhöret får du berätta vad du vet om händelsen. Förhöret med dig är viktigt för att polisen ska kunna utreda händelsen.

Om det under utredningen visar sig att inget brott begåtts eller att något brott inte kommer att kunna bevisas läggs förundersökningen ned.

Under den tid utredningen pågår har du inte automatiskt rätt att ta del av hur brottsutredningen genomförs eller vad som kommer fram. Men förundersökningsledaren kan ge information till dig, bara det inte riskerar att försvåra utredningsarbetet.

Hur lång tid tar en förundersökning?

Hur lång tid en förundersökning tar beror på många saker, som hur komplicerad utredningen är, hur många personer som måste förhöras och om det krävs kriminaltekniska undersökningar.

Om den misstänkte eller den som blivit utsatt för brottet (målsäganden) är under 18 år finns särskilda krav på att utredningen ska göras klart snabbt.

Brott mot barn
Unga som begår brott

Förundersökningsbegränsning

Huvudregeln är att alla brott ska utredas. I vissa fall kan polis och åklagare avstå från att inleda eller lägga ned en brottsutredning mot en misstänkt person för ett visst brott, då det inte skulle få någon eller bara en liten betydelse för det sammanlagda straffet. Begränsningen används oftast om en och samma person är misstänkt för många brott eller nyligen har dömts för annan brottslighet.

Efter förundersökningen

När förundersökningen är klar fattar åklagaren beslut om att väcka åtal eller inte. Om åtal väcks innebär det att domstolen kommer att pröva målet vid en rättegång. Om du har angett att du vill bli underrättad om beslut har du rätt att få information både om brottet har klarats upp och någon person ska åtalas, om brottet har klarats upp utan att någon ska åtalas eller att utredningen avslutas utan att brottet har klarats upp. Du har då också rätt att få ta del av skälen till det fattade beslutet.

Förundersökningen läggs ned

En förundersökning läggs ned om det saknas tillräckliga bevis mot den som är misstänkt för brottet eller om det inte finns några spår att följa. Andra skäl till att en brottsutredning läggs ned kan vara att den som är misstänkt har begått andra, allvarligare brott och kommer att åtalas för de brotten. Det förutsätter att de nedlagda brotten har liten eller ingen betydelse för det totala straffet.

I de fall det bedöms att det inte finns några möjligheter att utreda brottet ska den som anmält brottet få veta det.

Överpröva beslut att ärende lagts ned

Om ditt ärende lagts ner och du är missnöjd med beslutet kan du begära att ärendet prövas av åklagare. Vänd dig till polisen som på din begäran överlämnar ärendet till åklagaren. Uppge diarienumret som du hittar längst upp till höger på din anmälan.

Om överprövning, vilka beslut som kan överprövas och hur du gör på Åklagarmyndighetens webbplats

Brottsutredningen kan tas upp på nytt

Om en förundersökning lagts ner på grund av att ett brott inte kommer att kunna bevisas, kan förundersökningen alltid tas upp igen om nya uppgifter eller bevis kommer fram. 

Det som definitivt "lägger ner" ett ärende är när preskription infaller. Beroende på brottets svårighetsgrad är preskriptionstiden i svensk lag 2, 5, 10 eller 15 år. När preskriptionstiden löpt ut finns ingen möjlighet att återuppta ärendet och få någon dömd för brottet. 

För de allra grövsta brotten, till exempel mord, finns ingen preskriptionstid. 

Om förundersökningen leder till rättegång

Efter förundersökningen fattar åklagaren beslut om att väcka åtal eller inte. Om åtal väcks innebär det att en domstol kommer att pröva målet vid en rättegång. Har du begärt skadestånd tas också det upp vid rättegången. 

Här hittar du information om vad som händer vid en rättegång:

Åklagarmyndigheten
Brottsoffermyndigheten

Hjälp och stöd från samhället

När du anmäler ett brott ska polisen ge dig information om vilka myndigheter och organisationer som du vid behov kan få stöd och hjälp från. Du som blivit utsatt för brott har möjlighet att få stöd och hjälp i olika former beroende på vilket brott du blivit utsatt för.

Du ska också informeras om de möjligheter som finns att få ekonomisk ersättning. Om du till exempel har lagt ut pengar eller förlorat inkomst för att kunna vara med vid förhöret finns det möjlighet att få ersättning från polisen. Du kan också begära skadestånd av gärningspersonen för de skador som uppstått i samband med brottet. Om du vil ha skadestånd bör du säga till om det när polisen förhör dig. Åklagaren kan hjälpa dig med vilket belopp du kan kräva.

Hjälp och stöd

Brottsofferguiden

Brottsofferguiden ger dig som blivit utsatt för brott en överblick över vad som kan vara aktuellt i den situation du är i nu. Webbplatsen drivs av Brottsoffermyndigheten.

Brottsofferguiden.se