Misstänkt för brott

När en polisanmälan har upprättats görs en bedömning av om det finns skäl att tro att ett brott har inträffat och om en brottsutredning, en förundersökning, ska inledas.

Förundersökningen

En förundersökning leds av en förundersökningsledare. Det kan vara en polis eller en åklagare.

Utredningen ska bedrivas på ett objektivt sätt. Detta innebär att inte bara omständigheter som är till nackdel för dig, utan även omständigheter som är gynnsamma för dig ska beaktas. Bevis som är till din förmån ska tillvaratas.

Utgångspunkten är att sekretess råder för de uppgifter som ingår i förundersökningen.

Förundersökningsledaren kan besluta att en förundersökning ska läggas ner. Detta sker exempelvis när brott inte går att bevisa eller när det under utredningens gång har kommit fram information som leder till bedömningen att det inträffade inte är brottsligt.

Det som kommer fram under förundersökningen och som är av vikt för att kunna bevisa att ett brott har begåtts och av vem sammanställs i ett förundersökningsprotokoll. Om förundersökningen leds av en polis överlämnas ärendet till åklagare. Om brott kan bevisas fattar åklagare i detta skede beslut om åtal eller, om förutsättningar finns, för åtalsunderlåtelse eller för att utfärda strafföreläggande. Om strafföreläggande utfärdas skickas handlingar direkt hem till dig som misstänkt. Ärendet går då inte vidare till domstol. Om åklagaren beslutar sig för att väcka åtal lämnas en stämningsansökan in till tingsrätt.

Förhör hos polisen

Innan du som är misstänkt för brott förhörs av polisen har polisen ofta redan förhört målsägaren, den som blivit utsatt för det påstådda brottet. Polisen kan också ha förhört vittnen och arbetat med att säkra teknisk bevisning.

Om du blir kallad till förhör får du får kallelse till via brev, telefon eller sms. Om du som misstänkt är svår att nå eller om kallelsen har gått ut två gånger till dig utan att du har hört av dig, kan du bli hämtad av poliser. Det är därför viktigt att du tar kontakt med polisen om du inte kan närvara den tiden som angetts i kallelsen.

Är du under 18 år ska en vårdnadshavare normalt underrättas och också kallas till förhöret. I vissa fall kan även socialtjänsten vara med vid förhöret.

Under ett förhör kontrollerar polisen din identitet och du får veta vad du är misstänkt för. Du får möjlighet att lämna din berättelse om det inträffade och din inställning till det du är misstänkt för. Du har rätt att begära att en advokat närvarar vid förhöret och också rätt att inte uttala dig. Tingsrätten prövar om du har rätt till en offentlig försvarare. Beroende på bland annat din inkomst och omständigheterna kring brottet kan staten stå för kostnaden för din försvarare. Om du är frihetsberövad har du i de allra flesta fall en offentlig försvarare förordnad för dig.

I vissa fall kan åklagare besluta att du ska vara anhållen efter förhöret.  Omständigheter som leder till ett anhållande är exempelvis att det finns risk att du på något sätt kan försvåra brottsutredningen om du är på fri fot, att det finns risk att du begår nya brott eller att du lämnar landet.

Frihetsberövande

Om du blivit gripen av polis för att du anses vara misstänkt för ett brott förs du till en polisstation och ett inledande förhör hålls med dig. Du får information om vilka brott som du misstänks för, din identitet fastställs, du tillfrågas om du vill ha biträde av en advokat. Därefter kontaktar polisen åklagaren som fattar ett beslut om du ska anhållas eller inte.

Som anhållen är din integritet skyddad av vår sekretesslagstiftning. Förutom din advokat har ingen rätt att veta var du befinner dig. Men om du önskar kan du oftast få möjlighet att kontakta anhöriga och din arbetsgivare, antingen på egen hand eller genom polisen beroende på anledningarna till att du är frihetsberövad.

Om det finns risk att du kan förstöra förundersökningen kan åklagaren besluta om restriktioner. Det kan exempelvis innebära att du inte får ringa telefonsamtal eller skicka brev, ta emot besök, läsa tidningar, lyssna på radio, se på tv eller använda internet eller ta emot besök. Du har inte tillgång till din mobiltelefon. Din offentliga försvarare kan ofta hjälpa dig med praktiska arrangemang med anledning av att du är frihetsberövad. 

Du kan ansöka om att få ta emot besök eller ringa samtal under tiden du är anhållen eller häktad. Åklagaren beslutar om det beviljas eller inte, annars är det häktet eller arresten som ansvarar för dina kontakter  Har du restriktioner är ofta en utredare med vid besök/samtal och  du får inte prata om själva ärendet eller sådant som rör orsaken till varför du är anhållen/häktad. Om det sker avbryts besöket eller samtalet omedelbart och möjligheten till nya besök försvåras.   

Efter att du blivit anhållen måste åklagaren senast inom tre dagar från det att du frihetsberövades fatta beslut om att begära dig häktad. Den dag du blir gripen räknas som dag noll. Åklagaren skickar in en begäran till tingsrätten som skyndsamt sätter ut en häktningsförhandling. Domstolen fattar sedan beslut om du ska vara häktad eller inte och om åklagaren har rätt att meddela restriktioner. Domstolen meddelar även när åtal ska väckas. En vanlig häktningstid är 14 dagar.

Det händer dock ofta att förundersökningen inte kan slutföras inom den angivna tiden. Detta kan bero på många olika saker, som att tekniska undersökningar tar lång tid, att det är många vittnen att höra eller annan omfattande bevisning att gå igenom. Om förundersökningen inte kan slutföras i tid begär åklagaren att domstolen ska pröva häktningsfrågan på nytt. Om den som är misstänkt begär det så sätter domstolen på nytt ut till förhandling.

Förundersökningsprotokoll

På huvudförhandlingen i tingsrätten presenterar åklagaren bevisningen inför tingsrätten utifrån förundersökningsprotokollet. Åklagaren ska med bevisningen styrka bortom rimligt tvivel att det är den eller de som är åtalade som har begått brottet på sätt som anges i stämningsansökan. Den misstänkte är inte skyldig att bevisa sin oskuld eller att uttala sig.

Innehållet i förundersökningen är generellt sett sekretessbelagt fram till att åklagare har väckt åtal och ibland även efter. Den misstänkte har en viss rätt att under förundersökningens gång ta del av utredningsmaterial, så kallad insynsrätt.

Innan förundersökningen slutförs får den misstänkte ta del av förundersökningsprotokollet. Den misstänkte har rätt att begära att ytterligare åtgärder ska genomföras som åklagaren sedan beslutar om.  

Det finns också möjlighet för misstänkt att ta del av den så kallade slasken. Slasken är det material som inte bedömts vara av betydelse för förundersökningen och som därför inte ingår i förundersökningsprotokollet.

När åtal har väckts och handlingarna skickats in till tingsrätt blir uppgifterna i förundersökningen som huvudregel offentliga. Sekretess kan dock i vissa fall fortsätta att gälla, exempelvis om en enskild person skulle skadas eller lida men av att uppgifterna blir kända. Det kan till exempel gälla vissa bilder på brottsoffer eller uppgifter om en persons hälsa eller sexualliv.

Bevisning i domstol

I brottmål gäller som huvudregel omedelbarhetsprincipen och muntlighetsprincipen. Det innebär att domstolen enbart får grunda sin dom på vad som har framkommit under huvudförhandlingen och att parter och vittnen ska höras muntligen. Annan bevisning förutom förhör kan exempelvis vara innehåll i mobiltelefoner, brottsplatsundersökning eller fotografier på eventuella skador.  

Allmän vittnesplikt

I Sverige har vi allmän vittnesplikt. Det innebär en skyldighet att vittna i domstol om åklagaren eller den misstänkte anser att det behövs. Kallelsen att vittna kan kombineras med ett vitesföreläggande om man inte infinner sig. Undantagna från vittnesplikten är personer som är närstående till den åtalade eller målsägande.  

Personer som vittnar avlägger som huvudregel ed. Ett undantag från detta är närstående till misstänkt som aldrig vittnar under ed. Eden innebär en skyldighet att berätta vad man vet eller inte vet. Om man bryter mot eden är det ett brott, mened, som oftast leder till fängelsestraff.

Preskriptionstider

Brott preskriberas efter olika lång tid beroende på vilket straff brottet kan leda till. När ett brott preskriberas kan förundersökningen inte längre återupptas. Dessförinnan är det möjligt att återuppta en nedlagd förundersökning om nya omständigheter ger ändrade förutsättningar.