”När dagarna mellan slagen var de värsta”

Porträttbild av kvinna med citat i förgrunden

När dagarna mellan slagen var de värsta. Vi träffades i mitt land och jag flyttade med honom till Sverige. Jag kunde inte så bra svenska och var väldigt beroende av honom i allt till en början. Jag hade varit i Sverige i 3 år och började ta mina första egna steg, jag fick mitt första jobb. Jag var så stolt. Jag var van att arbeta hårt för försörjningen i mitt hemland. Men ju mer självständig jag blev desto mer aggressiv blev han. Han började hota mig. Han ville inte att jag skulle jobba så mycket och han ville att lönen skulle gå in på hans konto. När jag ifrågasatte hotade han att min familj i hemlandet skulle straffas. Jag ville dels arbeta för att kunna hjälpa dem.

En dag tappade han kontrollen och slog mig. Han tvingade mig också till sex fastän jag inte ville. Sen bara fortsatte han, det blev hans sätt att behålla kontrollen. Jag mådde så dåligt och var helt fast. Visste inte var jag skulle ta vägen. Han var ju anledningen till att jag var här. Det var en mardröm. Jag kunde inte lämna honom med tanke på ekonomin, men också min familj. Men jag kunde heller inte leva så här. När dagarna mellan slagen var de värsta så kändes det outhärdligt. En granne som såg mig plågas hjälpte mig. Till slut fick jag kontakt med en kvinnojour och senare polisen.