Anmäl brott i nära relation

Om du själv eller någon du känner har blivit utsatt för brott i nära relation, anmäl det till polisen genom att ringa 114 14 eller 112 om det är akut. Du kan också vända dig direkt till polisstationen där du bor.

För polisen är det ingen tvekan, brott i nära relationer ska polisanmälas.

Bra att tänka på innan polisanmälan

Det finns några saker som är bra att tänka på innan du gör en polisanmälan, saker som kan användas som bevismaterial och ha stor betydelse för om ärendet ska kunna gå vidare till rättegång.

  • Berätta om din situation för vänner som du kan lita på. Då kan de stödja det du säger i en eventuell rättegång.
  • Kontakta en kvinno- eller mansjour. De kan också stödja det du säger i en eventuell rättegång.
  • För dagbok där du dokumenterar var och när du blir kränkt, hotad eller slagen, liksom hur och var på kroppen du blir slagen.
  • Tvätta inte kläder du haft på dig i samband med misshandel eller sexuella övergrepp. Dokumentera dina skador, fotografera dem gärna. Eller få dem dokumenterade av en läkare.
  • Spara eventuella hot du får på telefonsvararen, via e-post eller sms. Sänd dem vidare till vänner som kan lagra dem. De kan vara viktigt bevismaterial.

Det kan vara bra att känna till att:

  • Polisen gör vanligtvis en riskanalys och kan vid behov hjälpa dig med olika former av skydd, till exempel överfallslarm.
  • Polisen kan även svara på frågor och hänvisa dig vidare till en hjälporganisation.

Anmäl brott i nära relation till polisen

Om du själv eller någon du känner har blivit utsatt för brott i nära relation, anmäl det till polisen genom att ringa 114 14.

Om det är en akut situation, ring 112.

Du behöver ringa eller besöka polisen för att anmäla brott i nära relation.

Förundersökning inleds

Brottsutredningen, som kallas förundersökning, är till för att samla in uppgifter om det som har inträffat. Den leds av åklagaren.

Under förundersökningen håller polisen förhör med brottsoffret, vittnen och den misstänkte. Det kan också handla om att samla in olika typer av stödbevisning. Vilken typ av stödbevisning som finns kan variera. Det kan till exempel handla om bevissäkring genom film och fotodokumentation, att föremål som är viktiga för utredningen tas i beslag, eller målsägandens egen dokumentation i form av exempelvis dagboksanteckningar, eller sparad skriftlig dokumentation mellan offret och den misstänkte.

När förundersökningen är klar beslutar åklagaren om det finns tillräcklig bevisning för att den som misstänks för brottet ska kunna åtalas.

Förhör/målsägandeförhör

Ett förhör hålls oftast i samband med du gör din anmälan. Sedan blir du för det mesta kallad till ett kompletterande förhör under utredningens gång.

Under polisförhöret är det viktigt att du berättar så utförligt som möjligt om vad som har hänt. Polisen kommer att ställa frågor till dig om bland annat:

  • Vilken form av hot, våld eller annat brott har du blivit utsatt för?
  • Vem eller vilka utsätter dig för detta?
  • När skedde det?
  • Har det pågått länge?
  • Finns det vittnen?
  • Finns det annan stödbevisning, exempelvis foton, sms, sjukhusjournaler?

Beslut om åtal

Ett åtal leder till muntlig förhandling i tingsrätten, det som kallas rättegång. Där förhörs du, den tilltalade (den som är åtalad) och eventuella vittnen. Sedan gör domstolen sin bedömning och fäller domen.

Om du, eller den tilltalade, inte är nöjd med tingsrättens dom kan den överklagas till hovrätten.

Det här händer om anmälan läggs ned

Det händer att ärenden läggs ned. Ibland läggs de ned på grund av bristande bevisning. Det betyder inte att polis och åklagare inte tror på den utsattes berättelse, utan helt enkelt på att det inte går att driva ett ärende till åtal med de uppgifter som finns.

Även om en anmälan läggs ned så kan den återupptas om det kommer in nya uppgifter.