Hatbrott

• Spara meddelanden och hot du får via telefon, mejl eller sociala medier. De kan användas som bevis.
• Dokumentera eventuella skador. Fotografera dem eller få dem dokumenterade av en läkare.
• För en dagbok där du noga skriver tid och plats för när du blivit kränkt, hotad eller slagen. Skriv också var på kroppen skadorna finns.
• Om någon annan känner till vad du har utsatts för kan den personen bli ett viktigt vittne. Om möjligt försök att kontakta den personen.

Hatbrott är ett samlingsnamn för flera olika brott där motivet är att kränka någon på grund av gärningspersonens fördomar och negativa inställning till:

• hudfärg
• nationellt eller etniskt ursprung
• trosuppfattning
• sexuell läggning
• könsöverskridande identitet eller uttryck
• eller annan liknande omständighet.

Har du blivit utsatt för ett brott med hatbrottsmotiv kan gärningspersonen få ett strängare straff. Polisen kommer därför att fråga dig om förövaren till exempel uttryckte rasistiska eller homofobiska åsikter i samband med brottet.

Den som döms för ett brott med hatbrottsmotiv kan få en straffskärpning. En person som klottrat eller misshandlat någon kan alltså få ett strängare straff om gärningen bedöms som ett hatbrott.

Grunder för straffskärpning vid hatbrott (brottsbalken 29 kap. 2 § 7p), Sveriges riksdag

Hets mot folkgrupp (brottsbalken 16 kap. 8 §) Sveriges riksdag

Olaga diskriminering (brottsbalken 16 kap. 9 §), Sveriges riksdag

Du som varit utsatt för ett brott har möjlighet att få stöd och hjälp i olika former. 

Hjälp och stöd

Stöd från andra organisationer och jourer 

Det finns också stödorganisationer du kan vända dig till. Ideella organisationer med jourer för brottsutsatta finns på de flesta orter i landet.

Brottsofferjouren, telefon 116 006

Brott offerjouren ger praktiskt stöd till dig som är utsatt för brott, vittne eller anhörig. 

Brottsofferjouren.se

RFSL Stödmottagning, telefon 020-34 13 16

RFSL har en stödmottagning som vänder sig till hbtqi-personer som blivit utsatta för trakasserier, hot och våld. Även närstående och vänner till våldsutsatta hbtq-personer är välkomna samt personer som i sitt yrke möter våldsutsatta hbtqi-personer.

RFSL:s stödmottagning

Riskbedömning vid allmänna sammankomster

Inför demonstrationer och andra allmänna sammankomster gör polisen en riskbedömning om det kan finnas en ökad risk för hatbrott.

Lokal samverkan mot hatbrott

Lokalt samverkar polisen med kommuner, skolor, företag och ideella organisationer. Särskilt viktigt är kommunikationen med organisationer som företräder grupper som är särskilt utsatta för hatbrott.

Kontinuerlig utbildning om hatbrott

I polisens grundutbildning ingår att lära sig hur man identifierar och utreder hatbrott.

De som svarar när du ringer polisens telefonnummer 114 14 får kontinuerlig utbildning om hatbrott för att bli bättre på att upptäcka hatbrottsmotiv redan vid anmälan.