Sök

Förföljelse eller stalkning

Olaga förföljelse, eller stalkning, betyder att en gärningsperson begår upprepade brottsliga handlingar mot en person. Anmäl förföljelsen till polisen så snart du kan och undvik kontakt med gärningspersonen.

Gör en polisanmälan

Det finns två sätt att göra en polisanmälan på:

Ring 112 om brottet händer nu, eller om polisen behövs på plats snabbt. 

Polisanmälan allt du behöver veta

Tänk på det här

I samband med din anmälan är det några saker du behöver tänka på.

Att tänka på

  • Var tydlig med att du inte önskar kontakt med personen som förföljer dig. Undvik därefter all kontakt.
  • Dokumentera hot genom att spela in telefonsamtal, skriva upp tidpunkter du blivit förföljd samt när och på vilket sätt du blivit trakasserad.
  • Spara e-post, sms, samtalslistor i telefonen och alla former av meddelanden. Det kan vara viktiga bevis.
  • Berätta för personer i din närhet att du känner dig utsatt. 
  • Du har möjlighet att ansöka om kontaktförbud hos polisen.

Ändra dina vardagsrutiner genom att till exempel gå nya vägar, ändra dina tider eller handla i nya butiker. Det kan också vara bra att byta telefonnummer och e-postadress. Var uppmärksam med användning av internet, se till exempel över dina säkerhetsinställningar om du använder sociala nätverk.

Vad är olaga förföljelse och stalkning?

Läs om olaga förföljelse och stalkning och vad som står i lagen.

Olaga förföljelse

Begreppet olaga förföljelse betyder att en gärningsperson begår upprepade brottsliga handlingar mot en och samma person. De brottsliga handlingarna måste bestå av någon eller några av följande brott:

Stalkning

Stalkning är ett vidare begrepp som innefattar både brottsliga handlingar och handlingar som den utsatta personen uppfattar som störande, kränkande eller skrämmande, men som inte är brott enligt svensk lag.

Med stalkning menas även att någon systematiskt förföljer, kartlägger och smyger sig på den utsatta personen.

Så säger lagen

Stöd och hjälp för dig som är utsatt för förföljelse

Har du varit utsatt för förföljelse? Det finns olika former av stöd.

Hit kan du vända dig

Stöd i rättsprocessen med mera

Du som varit utsatt för ett brott har möjlighet att få stöd och hjälp i olika former. 

Hjälp och stöd

Olika former av skydd

Riskerar du att råka ut för våld kan du få hjälp med olika former av skyddsåtgärder, som till exempel

Lag om kontaktförbud, Sveriges riksdag

Organisationer och jourer som ger stöd och hjälp

Brottsofferguiden

Brottsofferguiden ger dig som blivit utsatt för brott en överblick över vad som kan vara aktuellt i den situation du befinner dig i.

Brottsofferguiden.se

Kvinnofridslinjen, telefon 020 - 50 50 50

Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon dit alla kan ringa kostnadsfritt. Linjen är bemannad dygnet runt och du kan vara anonym. Att du ringt dit syns inte på din telefonräkning.

Kvinnofridslinjen

Nationellt centrum för kvinnofrid

Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet har regeringens uppdrag att höja kunskapen nationellt om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer.

Nationellt centrum för kvinnofrid

Riksorganisationen för Kvinnojourer i Sverige (Roks)

Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige

Unizon

Unizons jourer finns över hela Sverige.

Unizon

Mansjouren, telefonjour 08-30 30 20

Mansjouren är en ideell förening som lyssnar och ger samtalsstöd till män som behöver prata med någon.

Mansjouren

Polisens arbete mot förföljelse och stalkning

En av polisens viktigaste uppgifter är att förebygga och förhindra att brott sker. Målet är att minska brottsligheten och skapa ett tryggare samhälle.

Så utreder polisen olaga förföljelse

Polisen förhör och gör riskanalys

När du har gjort en anmälan håller polisen ett inledande förhör med dig och du får berätta om vad som har hänt.

Utifrån samtalet gör polisen riskanalyser för att bedöma risken för framtida våld och för att få en grund för att fatta beslut om eventuella skyddsåtgärder.

Polisen försöker hitta vittnen och annan stödbevisning

I nästa steg försöker polisen att hitta vittnen som har sett eller hört något som den misstänkte har gjort. Vittnen kan till exempel vara släktingar, grannar och vänner till den som känner sig utsatt.

Polisen går även igenom annan stödbevisning som exempelvis kontakter som skett via sms och e-post.

Åtal kan väckas

När polis och åklagare fått fram bevis blir personen som förföljt delgiven misstanke om brott. Åklagaren kan väcka åtal om bevisen bedöms som tillräckliga att döma den misstänkte.

Fler myndigheter kan bli inblandade

Det är polisen som utreder brottet men många andra aktörer kan bli inblandade. Det kan till exempel vara socialtjänsten, skatteverket, frivilligorganisationer och kyrkan. 

Ta reda på mer