– När jag har fått ansvaret för en utredning går jag igenom materialet som finns i ärendet. Det kan till exempel vara utskrifter av förhör och dokumentation från brottsplatsen. Jag bestämmer sedan vilka ytterligare utredningsåtgärder som ska vidtas. Jag kan till exempel besluta om att ytterligare förhör ska hållas och teknisk bevisning ska säkras. I vissa fall beslutar jag att den som är misstänkt ska frihetsberövas, berättar Rasmus som är förundersökningsledare och åklagare.
Åklagaren beslutar om utredningsåtgärder, men det är polisen som genomför dem. Till exempel kallar till, och genomför, förhör.
– Vid förhören träffar du främst personal från polisen, förklarar Rasmus. Har du ett målsägandebiträde är hen med vid förhören.
Åklagaren får information om vad som framkommit vid förhören så att han kan bestämma vad nästa steg i utredningen är. Det kan till exempel vara att hålla förhör med fler personer, genomföra teknisk undersökning på brottsplatsen eller säkra digitalt material i mobiltelefoner eller datorer.
Domaren dömer utifrån det som sägs i rättssalen
Om åklagaren anser att det finns tillräcklig bevisning väcker han åtal i ditt ärende och du och den misstänkte blir kallade till rättegång. I salen i tingsrätten sitter du tillsammans med åklagaren och ditt eventuella målsägandebiträde. I salen finns också rätten som består av fyra domare (varav tre nämndemän), en protokollförare, den åtalade och dennes försvarsadvokat.
– Jag börjar med att berätta för rätten om ditt ärende – vad som har hänt och vilka bevis som finns. Sedan kommer jag att hålla förhör med dig, den åtalade och eventuella vittnen, förklarar Rasmus.
Den åtalades försvarsadvokat får också ställa frågor till de som kallats till rätten. Ibland ställer även målsägandebiträdet frågor.
– Det är viktigt att du berättar så mycket du kan om det som har hänt dig, för det är bara det som framkommer vid rättegången som domstolen har att utgå från när de dömer i ärendet, betonar Rasmus.
Domen kommer efter en till två veckor
Hur lång rättegången är beror på hur omfattande ditt ärende är; till exempel hur många händelser som ingår och hur många vittnen som ska höras, men det är vanligaste är att rättegången pågår under en dag. I slutet av rättegången håller både åklagaren och försvarsadvokaten slutplädering. Det innebär att de berättar för domaren och nämndemännen hur de anser att domstolen bör döma i ärendet, och varför.
– Oftast kommer domen en till två veckor efter avslutad förhandling. Du, den åtalade, jag och ditt målsägandebiträde får då möjlighet att ta del av domen. Du kan även be tingsrätten om att få domen via mejl, säger Rasmus.
När domen har kommit har den som är missnöjd med domslutet tre veckor på sig att överklaga till hovrätten.
Om bevisen inte räcker till åtal
Åklagaren ansvarar för att driva ditt ärende så långt det går, men ibland räcker inte bevisningen för att väcka åtal.
– Då beslutar jag att lägga ner ärendet, förklarar Rasmus. Det betyder inte att jag inte tror på det du berättat, utan att jag inte anser mig kunna bevisa det i en domstol. Skulle det komma fram nya bevis kan ditt ärende öppnas igen.
Frågor och svar om rättegången
Får man alltid ett målsägandebiträde?
Vid brott i nära relation har man rätt att begära målsägandebiträde. Åklagaren, eller i vissa fall polisen, ansöker om biträde för dig hos tingsrätten. Det är tingsrätten som avgör om du får ett biträde eller inte, men det är vanligt att få det vid brott i nära relation.
Måste jag vara med vid rättegången?
Ja, det är viktigt att du är med vid rättegången och berättar om det du varit med om.
Måste jag sitta i samma rättssal som den misstänkte?
Som huvudregel sitter alla inblandade i samma rättssal. Tingsrätten kan i vissa fall besluta om att den åtalade, eller du som målsägande, ska delta via videolänk från ett annat rum under delar av rättegången.
