Sök Mina sidor

Bob-samverkan kring barn och unga i organiserad brottslighet

Bob är ett arbetssätt där myndigheter och andra aktörer samordnar insatser kring barn och unga som ligger i riskzonen för att hamna i organiserad brottslighet.

Bilden visar ett barn i mitten med cirklar med myndigheter och aktörers namn runtom.

Bob bygger på ett uppdrag som regeringen har gett till Polismyndigheten, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse, Skolverket, Kriminalvården, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Länsstyrelserna.

Uppdraget handlar om att samverka nationellt, regionalt och lokalt för barn och unga med de allvarligaste riskfaktorerna för att dras in i organiserad brottslighet, eller som redan är en del av den brottsligheten.

Centralt i Bob är det lokala arbetet nära barnen. Polis, skola, socialtjänst , kriminalvård och andra aktörer som möter barn i vardagen behöver jobba effektivt tillsammans för att skydda dem från gängen.

Snabba kontaktvägar och informationsdelning

Bob ger förbättrade möjligheter till  snabbare kontaktvägar,  gemensamma lägesbilder och informationsdelning.  Sedan 2025 finns ny lagstiftning som gör det lättare att dela information på individnivå mellan skola, socialtjänst och polis när syftet är att stoppa brottslighet. Det innebär möjligheter att få en samlad bild kring ett barn och att snabbare och mer samordnat kunna sätta in insatser, med barnets bästa i fokus. 

Läs mer om informationsdelning mellan myndigheter och kommuner för att skydda barn och unga från organiserad brottslighet

Bob ska också bidra till att öka kommuners och andra samhällssaktörers kunskap om brottsaktiva barn och unga samt de i riskzon, identifiera framgångsfaktorer och metoder samt sprida kunskap om effektiva åtgärder.

Bob är ingen ny insats, utan en struktur för att komplettera  välfungerande samverkan som redan finns och göra den ännu mer effektiv.

Arbetet bedrivs genom ett nationellt samverkansråd, sju regionala samverkansråd och lokala samverkansråd, som är kopplade till polisens lokalpolisområden.

Guide till lokal samverkan

Bob-guiden ger vägledning och motivation i arbetet med barn och unga som riskerar att rekryteras till eller deltar i den organiserade brottsligheten. Guiden utgör också ett praktiskt stöd till lokala aktörer i organiseringen av Bob-arbetet.

Bob-guiden finns på Brottsförebyggande rådets webbplats

Syftet med Bob-samverkan är att:

  • förstärka och effektivisera arbetet med att motverka att barn och unga hamnar i grov kriminalitet
  • säkerställa effektiva och ändamålsenliga åtgärder för barn och unga som är inblandade i grov kriminalitet
  • identifiera framgångsfaktorer och metoder samt sprida kunskap om dessa,
  • identifiera nya arbetssätt med målgruppen barn och unga,
    utgå från individens eller målgruppens behov,
  • länka samman arbetet med målgruppen genom samverkansråd på nationell, regional och lokal nivå.

 Frågor och svar om Bob

Vilken är målgruppen för Bob?

Målgruppen för  Bob är brottsaktiva barn och unga som antingen redan är etablerade eller har en påtaglig risk att vara på väg in i den organiserade brottsligheten.

Med barn avses individer upp till och med 17 år och med unga avses individer från 18 upp till 21 år.

Vilka mål finns för Bob-arbetet?

Det långsiktiga målet med Bob är att förhindra att barn och unga blir en del av kriminella nätverk och organiserad brottslighet – ett problem som växer sig allt större och som hela samhället gemensamt måste arbeta mot.

Fastställda mål  för arbetet är:

  • minskat antal och lägre andel barn och unga i Bob-målgruppen.
  • samtliga identifierade och prioriterade individer inom målgruppen får insatser och följs upp inom den lokala Bob-samverkan.
  • Bob-samverkansstrukturen har utvecklat arbetet med brottsaktiva barn och unga som är etablerade eller har en påtaglig risk att vara på väg in i den organiserade brottsligheten.

Hur ska Bob-samverkan göra nytta för barn och unga?

Uppdraget för aktörerna i den lokala Bob-samverkan är att snabbt identifiera barn och unga som riskerar att hamna i organiserad brottslighet eller redan är där. Genom samordnade insatser ska Bob säkerställa att dessa barn ska få effektiva insatser utifrån sina individuella behov.

Bobstrukturen ska också öka kommunernas och andra samhällsaktörers kunskap om målgruppen samt identifiera framgångsfaktorer och metoder och sprida kunskap om effektiva åtgärder.

Hur skiljer sig Bob-samverkan från andra samverkansformer?

Samverkansformer som Sociala insatsgrupper (SIG) eller samverkan skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF), som finns i många kommuner idag, arbetar för att förebygga att barn begår brott oavsett typ av brottslighet.

Bob är utformad för att möta de särskilda utmaningar som uppstår kring barn och unga med koppling till organiserad brottslighet – där riskerna, hoten och insatsbehoven är större och mer komplexa. Bob-samverkan är också uppbyggd på tre nivåer: nationell, regional och lokal, med tydlig koppling mellan dessa nivåer för att skapa långsiktig samverkan och kunskapshöjning om effektiva arbetsmetoder.

Vad gör Bob som inte polis, socialtjänst och skola redan gör?

Bob är ingen ny insats, utan en struktur för att komplettera god samverkan som redan finns och göra den ännu bättre.

Bob ska säkra att det finns former för kontaktvägar, informationsdelning och samverkan på plats för att snabbare kunna agera utifrån tillfälle och behov. Konkret innebär det att identifiera och vidta ett antal skyddande åtgärder runt varje enskild individ. I stället för att socialtjänst, skola, polis och kriminalvård jobbar i stuprör, ska Bob säkerställa att alla aktörer samlas kring en individuell handlingsplan och agerar samordnat.

Bobstrukturen ska också bidra till att öka kommuners och andra samhällsaktörers kunskap om brottsaktiva barn och unga samt de i riskzon, identifiera framgångsfaktorer och metoder samt sprida kunskap om effektiva åtgärder.

Vad ska arbetet leda till?

Skydd av barn och ungdomar:

  • Behov av att utveckla samordnade insatser mellan skola, socialtjänst, polis och andra aktörer för att erbjuda stöd och intervention tidigt i en kriminell utveckling.
  • Fler aktörer som verkar tillsammans och som kan stärka samhällets möjligheter att agera vid risk för rekrytering.
  • Ökad medvetenhet och kompetens bland vårdnadshavare, skolpersonal och vårdgivare om hur man känner igen och försvårar rekrytering till brottslighet.
    Bättre planering vid placering av barn och unga.
  • På ett mer effektivt och samordnat sätta använda specifika tidsfönster för att motivera barn och unga att hoppa av den organiserade brottligheten.

Effektivare brottsbekämpning och skyddsåtgärder:

  • Bättre samverkan mellan myndigheter leder till snabbare identifiering och intervention när unga riskerar att rekryteras till brottslighet.
  • Återfallsförebyggande insatser för att stödja barn och ungdomar som är involverade i brottslighet att lämna kriminaliteten.

Så bidrar de olika myndigheterna i Bob 

  • Brottsförebyggande rådet (Brå) tar fram och utvecklar kunskap om brott och brottsförebyggande arbete samt ger stöd till aktörer inom Bob-samverkan.
  • Kriminalvården kan möjliggöra för insatser från andra aktörer då ett barn är häktat samt samplanera insatser och åtgärder för barn som dömts till ett straff.
  • Länsstyrelserna leder det regionala arbetet och fungerar som länken mellan nationella strategier och lokala behov.
  • Skolverket bidrar med kunskap och stöd om skolans roll som skyddsfaktor i det brottsförebyggande arbetet, och om hur skolan kan stärka elevers trygghet, närvaro och möjlighet att fullfölja sin utbildning.
  • Socialstyrelsen stöttar socialtjänst och hälso- och sjukvård i hela det brottsförebyggande arbetet med barn och unga, med kunskapsbaserade arbetssätt och insatser med stöd i forskning.
  • Statens institutionsstyrelse (SiS) fokuserar på att skapa trygga övergångar och hållbar utslussning för de unga som är placerade.
  • Polismyndigheten leder den lokala samordningen och bidrar med metoder för att identifiera unga i riskzon.
  • Åklagarmyndigheten bidrar med expertis kring rättsprocessen och aktuell lagstiftning.