Javascript är inte påslaget i din webbläsare. Vi rekommenderar att javacsript är aktiverat i webbläsaren, för bästa användning av webbplatsen.

Polisens behandling av personuppgifter

Här får du information om hur, när och varför polisen behandlar personuppgifter i verksamheten.

Polisen behöver behandla personuppgifter för att kunna utföra sitt samhällsviktiga uppdrag på ett effektivt och rättssäkert sätt.

Personuppgiftsbehandling regleras som huvudregel av EU:s dataskyddsförordning. Behandling av personuppgifter i polisens brottsbekämpande verksamhet regleras dock bland annat av brottsdatalagen (2018:1177) och lagen (2018:1693) om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område (polisens brottsdatalag).

Ett syfte med dessa regelverk är att skydda dina grundläggande fri- och rättigheter. Syftet är också att säkerställa att polisen och andra brottsbekämpande myndigheter kan behandla och utbyta information med varandra på ett ändamålsenligt och säkert sätt. En viktig del i regelverken är att du informeras om behandlingen och kan utöva dina rättigheter.

Dina rättigheter vid personuppgiftsbehandling och kontaktuppgifter till dataskyddsombud

Därför behandlar polisen personuppgifter

Brottsbekämpande verksamhet

I polisens brottsbekämpande verksamhet används flera olika typer av register, ärendehanteringssystem och analysfiler med personuppgifter. Detta är nödvändigt för att polisen ska kunna förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, utreda och lagföra brott samt verkställa uppbörd (driva in böter).

Polisen behandlar också personuppgifter när det är nödvändigt för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet och för att kunna uppfylla förpliktelser som följer av internationella åtaganden, exempelvis i förhållande till Europol eller Interpol.

Polisens behandling av personuppgifter inom den brottsbekämpande verksamheten regleras huvudsakligen genom brottsdatalagen och polisens brottsdatalag. Brottsdatalagen innehåller bland annat grundläggand krav på behandlingen och bestämmelser om de enskildas rättigheter. Genom reglerna i polisens brottsdatalag sätts exempelvis gränser för hur länge personuppgifter får behandlas i såväl de stora anmälnings- och utredningssystemen som i polisens underrättelseverksamhet.

Polisens behandling av personuppgifter regleras i vissa fall genom särskilt anpassad lagstiftning. Ett sådant exempel är lagen om belastningsregister som reglerar hur personuppgifter ska behandlas i belastningsregistret.

Mer information om vissa av polisens register

I vissa fall har polisen också egna föreskrifter eller riktlinjer som styr hur personuppgiftsbehandlingen ska gå till.

Verksamhet som inte är brottsbekämpande

Polisen utför många uppgifter som inte är brottsbekämpande. Det kan exempelvis röra sig om

  • utfärdande och hantering av pass och nationella id-kort
  • vapenlicenser
  • andra tillståndsprövningar (exempelvis enligt ordningslagen och lokala föreskrifter)

Precis som andra myndigheter behöver polisen också behandla personuppgifter för att tillhandahålla service till allmänheten, hantera begäran om allmänna handlingar och sköta intern administration.

Som utgångspunkt gäller reglerna i EU:s dataskyddsförordning vid personuppgiftsbehandlingen i dessa situationer. Samtidigt finns det ofta kompletterande svenska regler, till exempel i vapenlagen samt i regelverken om pass och nationella id-kort.

Polisen har ett ärendehanteringssystem som används för handläggning av allmänna ärenden. Hit räknas frågor till polisen eller en begäran om information (registerutdrag). Systemet används också för handläggning av bland annat vapenärenden, delgivning, tillståndsansökningar och utlänningsärenden. I sådana situationer behöver polisen främst behandla de personuppgifter som du själv lämnar in.

Vanliga situationer när polisen behandlar personuppgifter

Till toppen