Personuppgiftsbehandling vid kamerabevakning

Polisen använder kamerabevakning på olika platser i landet för att bekämpa brott och öka tryggheten i samhället. Samtidigt ska den personliga integriteten skyddas enligt bland annat dataskyddsförordningen, brottsdatalagen och kamerabevakningslagen.

Offentliga platser

Polisen bedriver kamerabevakning på ett antal offentliga platser i landet med både fasta, tillfälliga och andra mobila kameralösningar som exempelvis UAS/drönare. Det kan röra sig om kontinuerlig bevakning av vissa gator och torg men också tillfällig bevakning i samband med festivaler, fotbollsmatcher och andra evenemang. Syftet med bevakningen är normalt att förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet på platsen och att i efterhand kunna utreda eller lagföra brott. Vid demonstrationer och liknande kan syftet även vara att upprätthålla allmän ordning och säkerhet. Kamerorna ger också polisen bättre förutsättningar att effektivt leda och fördela sina resurser och kan bidra till att öka tryggheten i samhället. Uppgifter från Polismyndighetens kamerabevakning kan även komma att behandlas i syfte att bedriva forskning och utveckling avseende polisens kameraförmåga.

Polisens lokaler

Flera av polisens lokaler kamerabevakas. Det kan till exempel röra sig om receptioner och väntrum på polisstationer som bevakas för att öka säkerheten för myndighetens anställda och besökare. Vissa av polisens lokaler utgör även skyddsobjekt och bevakas av den anledningen.

Gränsbevakning

Polisen använder även kamerabevakning i gränspolisverksamheten för att kunna utföra sina uppgifter på migrationsområdet och kontrollera på vilket sätt en utlänning har rest in i Sverige.

Kroppsburna kameror

Poliser i yttre tjänst i vissa regioner har i dag kroppskameror som kan spela in bild och ljud. Kamerorna kan bidra till att minska våld och hot mot polisen samt öka tryggheten för de personer som blir föremål för ett ingripande. Kamerorna kontrolleras av den polis som bär kameran vilket innebär att kamerabevakningslagens regler inte gäller. Polismyndigheten behandlar dock alltid personuppgifter enligt kraven i övrig dataskyddsreglering.

Automatisk trafiksäkerhetskontroll

Polismyndigheten använder kameror för automatisk trafiksäkerhetskontroll (ATK). Det finns idag ca 2 000 trafiksäkerhetskameror utplacerade på de statliga vägarna för att sänka hastigheten och rädda liv på de vägar där vi har höga hastigheter och risken för olyckor är stor. Kamerorna är placerade synligt och är väl skyltade. Endast de som kör för fort fotograferas. Om ett fordon överskrider den hastighet som är inställd i mätsystemet registreras överträdelsen och en bild tas så att registreringsskylten och föraren syns. Registreringen och bilden används för att utreda och lagföra överträdelsen.

Upplysning

Som huvudregel upplyser polisen om kamerabevakningen genom skyltar på platsen, genom att UAS/drönar-operatören bär varselväst eller på något annat verksamt sätt. Vi informerar även om kamerabevakning på polisens hemsida i särskilda fall. Polisen har dock rätt att använda kamerabevakning utan att upplysa om det i vissa situationer, till exempel vid automatisk hastighetsövervakning eller vid bevakning som sker i brådskande fall från en UAS/drönare vid risk för allvarlig brottslighet. Vid användning av kroppsburna kameror gäller inte upplysningsplikten eftersom de är jämförbara med handhållna kameror, som exempelvis mobiltelefoner.

Bevarande

Polisen sparar normalt bara material från kamerabevakning i upp till två månader. Materialet kan dock sparas längre om det behöver användas i någon annan av polisens verksamheter, till exempel i en pågående förundersökning.

Automatisk bildanalys

Polisen använder i vissa fall automatiska bildanalysverktyg som kan innebära en behandling av biometriska uppgifter, till exempel så kallad ansiktsigenkänning. Metoden används bara i situationer som har bedömts som absolut nödvändiga och endast på bildmaterial som samlats in och behandlas för bestämda ändamål, såsom i en pågående förundersökning. Syftet med behandlingen är framförallt att lättare hitta personer eller föremål i ett omfattande bildmaterial eller söka efter en okänd misstänkt gärningsperson mot signalementsregistret.

Dina rättigheter vid personuppgiftsbehandling