Kriminalimós karíng gláti

Katé šaj džinés so te kerés kána dingís ke várekon kerdá varesó čorimáta vaj kavér kriminalimáta jekhé glatáke.

Te dingís ke jekh gláta areslá mardó trubús te puřís kaj le Raj baré pe telefóno 114 14 vaj kaj Sociálnokantóra (Socialnämnden) ánde godó komúna kaj e gláta bešél. Kána si fúga mar telefóno 112.

Tu šaj kerés jekh garadó puřimáta karíng Sociálnokantóra (Socialnämnden). Núma te si tut kontákto glaténsa ánde čiri bučí naj túke slóbodo te marés telefono. E puřimáta kerés ánda le glatáke mištimós, te sar róden te si čačés vaj naj, so tu dingísas pe gláta. 

Le Raj baré róden o čačimós 

Le Raj barénge bučí si te róden o čačimós pa čorimáta thaj pe kriminalimáta. Kaj le Raj baré si jekh manúš kaj si les speciálno edukácia pe glaténgo pušaimáta kaj si sikadé te den dúma le glaténsa kaj ašilé ánde fersavó  čorimáta vaj kriminalimáta.

O Sociálno kantóra ródel thaj dikhél, te areslí e gláta ánde čoří vaj daráni situácia. Te si ke von dingín ke e gláta areslí ándo jekh čorimós vaj kriminalimós, si te puříl o Sociálno kantóra (Socialnämnden) kaj le Raj  baré.      

Te trubúl tut ažutimós 

Tu kórkořo, te areslán but mardó, vaj pe kavér módo meskerimé, šaj avelásas mištó te šaj des dúma varekása kaj si maj phuró kaj si tut pačaimós ánda láte vaj léste. Ambúrum arakhés várekon ánde škóla – jekh vuškolári, kúratori vaj la školáki doktoríca. Godó manúš šaj ažutíl tut te či džanés so šaj kerés.

Si vi speciálne organátsi kaj kerén bučí te ažutín thaj kaj den zor le glaténge. BRIS, (Barnens rätt i samhället) Le glaténgo čačimós ánde trájo si jekh ánda. gadalá organátsi.

Mer om barn och ungdomar som utsatts för brott på svenska.