Rättegång med flera åtalade för grova bedrägerier
Rättegången mot 17 åtalade personer misstänkta för grova bedrägeribrott pågår. Bedrägerierna utfördes mellan 2019 och 2022 och handlar om att människors identiteter har använts för att komma över stora summor pengar. Rättegången avslutas den 22 december.
Efter en husrannsakan i Älta i februari 2022 beslagtog polisen bland annat mobiltelefoner med viktiga chattar som kunde kopplas till en mängd bedrägeribrott. Brott med samma modus fortsatte och i februari 2023 gjorde polisen nya husrannsakningar och beslag.
Funktionsnedsatta personer utnyttjas för att ta lån
– Ofta använder gärningsmännen sociala medier för att hitta människor att utnyttja och erbjuda hjälp med ekonomin. Gärningspersonerna jobbar systematiskt och beräknande - flera av offren har haft någon typ av funktionsnedsättning, berättar Mathilda Sernstad, utredare på bedrägerisektionen i Stockholm.
Bedrägerierna har även riktats mot människor som haft svårt att få lån och lämnat ut personliga uppgifter i tron om att få förmånliga lån till bra räntor. Efter en första kontakt med gärningsmännen har de sedan satts i kontakt med ”en bankman” eller ”vän som jobbar på bank”.
Falska BankIDn kopplade till låntagare
De som fastnat på kroken har erbjudits mer pengar om de varit villiga att ta in vänner eller närstående som medlåntagare. Ärendet är speciellt eftersom dessa vänner och närstående själva är misstänkta för grovt bedrägeri. De har ju agerat i samförstånd med de huvudmisstänkta, berättar Josefin Treijs.
– De har trott att de ska få ut pengar från ett företag och att transaktionen kommer ”raderas ur systemet” och inte synas. De har alltså förväntat sig att få pengar men inte behöva betala tillbaka, berättar Josefin Treijs.
Brottsvinster används för att betala skulder till Kronofogden
Den stora omfattningen transaktioner mellan olika konton beror på att gärningsmännen använt människor i deras närhet. Släkt och vänner har tagit emot pengar från brottsvinster, fört över till andra konton och även använt pengarna till att exempelvis betala av skulder till Kronofogden eller låneinstitut.
– Det har tagit lång tid att redovisa transaktionerna eftersom det är så många SMS-lån, blancolån och kortkrediter, berättar Josefin Treijs.
Lyxkonsumtion, resor och märkessaker
Utifrån den stora mängden transaktioner och att så många varit inblandade i brotten har det varit svårt att förstå vad som hänt och hur brottsvinsterna använts. Utredningarna visar dock att en stor del av pengarna använts till lyxkonsumtion, dyra resor och märkessaker eller till att betala av de misstänktas och närståendes skulder.