Sök
Stäng Meny

Från ansökan om kontaktförbud till 3,5 år fängelse

En man med skägg, svart tröja och jeans står lutad mot en vägg med händerna i byxfickorna

Andreas Rafwelsäter utreder brott inom i nära relation Bild: David Persson, polismyndigheten

När den före detta pojkvännen skickade ett hotfullt mejl kontaktade kvinnan polisen för att ansöka om kontaktförbud. Det som sedan framkom i förhör ledde till ett stort antal åtalspunkter mot mannen – och 3,5 år fängelse.

- Jag trodde att det skulle bli ett ganska kort, snabbt förhör, berättar Andreas Rafwelsäter, utredare inom brott i nära relation i polisområde Värmland. Men ganska snart fick jag känslan av kvinnan utsatts för mer än olaga hot.

Kvinnan berättade om flera tillfällen då hon blivit utsatt för misshandel, våldtäkt och kränkningar.

- Hon berättade på ett sätt som om allt som skett var normalt, säger Andreas. Förmodligen såg hon inte det hon utsatts för som brott, utan som vardagliga händelser.

Ett stort antal åtalspunkter

Efter flera förhör hade så mycket framkommit att mannen kunde gripas och häktas. När åklagaren senare väckte åtal mot mannen innehöll det ett stort antal åtalspunkter. Mannen hade under flera års tid - vid flera tillfällen, slagit, sparkat, våldtagit och strypt kvinnan. Han hade hotat henne med olika typer av vapen och vid upprepade tillfällen ofredat henne genom att skicka kränkande och hotfulla meddelande. 

Tingsrätten dömde mannen till fängelse i tre år och sex månader och domen fastställdes senare av hovrätten.

- Om man lyckas skapa ett lugnt och tryggt samtalsklimat i förhörsrummet är det inte ovanligt att målsägandet successivt öppnar upp och ett ärende växer på det här sättet, berättar Andreas.


”Min bild är att strypning är väldigt, väldigt vanligt”

- Den här mannen tar stryptag på kvinnan vid nästan varje misshandelstillfälle. Han håller länge och kvinnan är rädd att hon ska dö, berättar Andreas. Min bild är att strypning är väldigt, väldigt vanligt vid våld i nära relation. Jag möter det i stort sett i varje ärende.

Anna Jinghede Sundwall är kriminaltekniker och våldsforskare:

- Vi har i nuläget ingen statistik över strypvåld, men min erfarenhetsmässiga uppskattning är att det förekommer i drygt hälften av alla våldsbrott i nära relation när en man utsätter en kvinna.

Trots att strypvåld är så vanligt är det, enligt Andreas’ erfarenhet, sällan något som målsäganden nämner inledningsvis.

- I början av förhöret brukar målsäganden främst berätta om sparkar och slag, säger Andreas. Efter ett tag kommer det ofta fram att även strypning förekommer. Jag tror att det är extra jobbigt att prata om strypning.

Enligt Anna Jinghede Sundwall beror det troligtvis på att strypning ofta sker tillsammans med sexuellt våld, som man inte gärna pratar om.  

Bevisning vid brott i nära relation

Brott i nära relation är ofta svårt att bevisa eftersom det sällan finns vittnen. Av tingsrättens dom framgår att bland annat detta utgjort viktig bevisning i ovan nämnda ärende:

  • målsäganden har medverkat och lämnat en detaljerad och trovärdig redogörelse för vad som hänt

  • skärmdumpar av meddelanden mellan parterna (bl.a. mannens hot)

  • fotodokumentation av skador (bl.a. blåmärken på halsen efter strypning)

  • ljudfil där det hörs att målsäganden blir strypt

  • målsäganden har berättat för vänner om en del av det som hänt – kort efter att det har inträffat, vilket gjort vännerna kunnat styrka målsägandens berättelse

Att bevisa strypvåld

Ibland kan det finnas synliga, yttre skador efter strypning, men det är sällsynt. Därför behövs kreativitet för att bevisa våldet. Här kommer några råd från Anna Jinghede Sundwall, kriminaltekniker och våldsforskare.

  • Ställ många frågor för att kunna ringa in förloppet. Målsäganden kan till exempel ha fått urin- och avföringsavgång eller fått påverkan på syn, hörsel, röst, minne eller andning, vilket kan vara tecken på strypning. Kroppsliga reaktioner som förknippas med strypning kan innebära att det kan finnas spår på kläder, på möbler eller andra platser som kan säkras för att styrka våldet.

  • I det här fallet finns en ljudfil där rätten tolkar några av ljuden som en reaktion på strypgrepp. Om målsägande själv har ringt in anmälan kan ljudfil finnas hos polisens regionledningscentral där förvrängning av målsägandens röst (till följd av strypning) eventuellt kan höras.

  • Om ett föremål (till exempel ett rep, bälte, eller något annat snarliknande) använts vid strypningen kan det gå att hitta spår på föremålet och över halsen som kan styrka målsägandes berättelse.

  • Om målsägande hade halsband på sig vid strypningen kan hänget på halsbandet ha avgett märken på halsen.

  • Det är väldigt viktigt att motivera målsäganden att uppsöka vården; både för att få vård och för att en läkare ska kunna dokumentera skadorna och styrka att våld utövats.