Så arbetar polisen i Karlstad förebyggande med unga i riskmiljö

Att stoppa nyrekryteringen till kriminalitet är en av de mest aktuella frågorna i samhället. I det arbetet spelar de tidiga insatserna en avgörande roll.

I Karlstads lokalpolisområde arbetar Polismyndigheten sedan flera år systematiskt med brottsförebyggande samtal riktade till unga i riskmiljö. Metoden bygger på samverkan mellan polis, skola och socialtjänst och syftar till att tidigt identifiera och påverka normbrytande beteenden. Arbetet är både framgångsrikt och effektivt.

Kärnan är ett strukturerat möte i hemmiljö där polisen tillsammans med vårdnadshavare och andra aktörer skapar en gemensam lägesbild. Genom att presentera händelser och oro kopplad till ungdomen blir situationen konkret och möjlig att agera på.

En viktig framgångsfaktor för arbetssättet är dock att arbetet inte stannar vid ett enskilt samtal. Det finns en struktur för fortsatt samverkan, informationsdelning och uppföljning, vilket möjliggör långsiktiga och individanpassade insatser.

En komplex problematik

Vägen in i kriminalitet ser olika ut, men gemensamt är att den ofta går snabbt. Kontakter och påverkan sker i stor utsträckning via digitala plattformar, där unga kan få erbjudanden om att utföra uppdrag.

Bakom detta finns ofta en verklighet som är betydligt mer utsatt och riskfylld än vad den först kan verka.

- En sak vi ser är att narkotika är upphov till en stor del av vårt arbete. Arbetet som Polismyndigheten gör med uppdagande och lagföring av de högre och drivande aktörerna är enormt viktigt även för vårt brottsförebyggande arbete. Man kan säga att vi jobbar i skiktet av det som blir kvar av narkotikan. Men utan insatser och åtgärder i det övre skiktet hade vi inte i lika hög grad mäktat med att utföra ett lika kvalitativt brottsförebyggande arbete, förklarar Tia Fernström Jylhä, gruppchef för områdespolisgruppen - ungdom i lokalpolisområde Karlstad.

Samarbete för tidiga insatser

För att möta samhällsutvecklingen arbetar polisen i Karlstad nära skola och socialtjänst. Genom att dela information med varandra och agera gemensamt kan oro fångas upp i ett tidigt skede.

Skolan har en viktig roll i att upptäcka förändringar i ungas vardag, medan socialtjänsten kan sätta in stödinsatser. Polisen bidrar med lägesbild och kunskap om lokala riskmiljöer.

En central del i arbetet är att föra dialog med ungdomar och deras vårdnadshavare. Polis, skola och socialtjänst möter tillsammans unga och deras vårdnadshavare i hemmet för att ha ett så kallat brottsförebyggande samtal. Samtalet ska motivera ungdomen att ändra sitt beteende samt att rusta föräldrarna för att göra ett jobb med tydligare gränser, att ha mer insyn i vad ungdomen gör på sin fritid och vem hen umgås med. I det längsta syftar samtalet i sin renaste form till att vara tillräcklig insats för att förebygga och hjälpa ungdomen med familjen att vända på ett normbrytande beteende och göra en positiv förändring.  

Genom att skapa förståelse för risker och konsekvenser kan familjen få bättre förutsättningar att agera.

- Det vi sett är att unga i allt lägre åldrar riskerar att dras in i kriminella sammanhang. Det kan handla om allt från förändrade beteenden i skolan till nya umgängen eller en ökad exponering mot miljöer där kriminalitet förekommer. Att vi uppmärksammar ungdomar tidigt och gärna redan när oron inte är så hög, har vi sett som en stor framgångsfaktor i vårt arbete, berättar Tia Fernström Jylhä.

Samtalen skapar inte bara en gemensam lägesbild utan också relationer. Förtroendet som byggs upp gör att ungdomar och vårdnadshavare i många fall återkopplar med information som annars inte hade nått polisen.

Det har i flera fall lett till att allvarliga händelser kunnat avvärjas eller upptäckas i ett tidigt skede.

Ett långsiktigt arbete

Det förebyggande arbetet handlar om att bygga relationer och skapa tillit över tid. Resultaten syns inte alltid direkt, men bidrar till att fler unga får möjlighet att välja en annan väg.

Genom att arbeta tidigt och tillsammans med andra aktörer vill polisen minska risken för att unga hamnar i kriminalitet och stärka tryggheten i samhället.

- Genom arbetssättet, som drog igång kring början av 2020, har vi träffat drygt 600 ungdomar i Karlstad med omnejd. Merparten av ungdomarna har stått i ett vägskäl mellan att utveckla eller fortsätta en kriminell livsstil alternativt ta till vara på sitt liv och fokusera på det som skapar en trygg framtid, säger Tia Fernström Jylhä.

De allra flesta har valt den senare vägen och försvunnit från både polisens och socialtjänstens radar. 

- Vi vill tro att samtalen, våra möten och vårt relationsskapande är en stor bidragande orsak till detta. Vi lyckas inte omvända alla, men en viktig effekt är att de som hamnat allt för snett ändå blir kända av både skolan och socialtjänsten långt tidigare nu genom våra samtal. Det medför att de tidigare också får den hjälp de behöver. Arbetet medför att mycket uppdagas och därmed kan ageras på i takt med en bra samverkan, avslutar Tia Fernström Jylhä. 

Frågor från media

Tia Fernström Jylhä, chef för områdespolisgruppen - ungdom, finns tillgänglig för mediala frågor under dagen mellan klockan 13-15. Ring till Bergslagens regionala mediecenter på 010-567 05 56 eller mejla till media.bergslagen@polisen.se för kontakt.