Skjutvapen vanligare när äldre mördar partner
När skjutvapen används vid mord i parrelation är gärningsmannen ofta medelålders eller äldre, har lagliga vapen hemma och har lite registrerad kriminalitet sedan tidigare.
Knivvåld och strypning är de vanligaste tillvägagångssätten vid mord i parrelation, men när skjutvapen används som mordvapen finns ett tydligt mönster. Gärningsmannen är medelålders eller äldre och har väldigt lite tidigare registrerad kriminalitet. Det har kriminologen Anders Östlund sett när han har gått igenom mord i parrelation.
– Det handlar nästan alltid om relationskris eller livskris. Skjutvapen är ändå ganska ovanligt i svenska partnermord eftersom kniv och strypning dominerar. Men när skjutvapen väl används är det i princip alltid lagliga vapen hemma och gärningsmannen är just den något äldre, pressade mannen som inte förekommer så mycket i statistiken, säger Anders Östlund, kriminolog vid polisen i region Mitt.
Vanligt med suicid efter skjutvapenmord
En relativt stor del av fallen slutar i mord och suicid, cirka 22 procent.
– Där dyker samma profil upp om och om igen: något äldre man, depression eller uppgivenhet, separation på gång, och vapnet blir både mord- och självmordsmedlet. Det är låg frekvens men extremt hög konsekvens, säger Anders Östlund.
Han berättar vidare att mönstret är ännu tydligare internationellt. Där är skjutvapen den vanligaste metoden vid partnermord, och tillgång till vapen i relationen ökar risken dramatiskt.
– I homicide–suicide-studier är mördaren nästan alltid en äldre man med lagligt vapen. Det här är alltså ingen stor grupp, men den är väldigt farlig. Kombinationen äldre man, relationskris och vapentillgång är en av de mest stabila riskbilderna som finns, men ack så ouppmärksammad, säger Anders Östlund.
Våldet går inte i pension
Det finns fördomar om att våldet går i pension, att äldre lugnar ner sitt våldsutövande, men även bland äldre och pensionärer finns våldsbenägna och farliga män.
Samtidigt finns försvårande faktorer för äldre som utsätts för våld. Det handlar bland annat om att möjligheterna för andra att upptäcka våldet minskar i och med pension, och att våldet kan förvärras av sjukdom såsom demens. Med sviktande hälsa kan beroendet av närstående, kanske våldsutövare, öka.
– Våldet kan förändras över tiden, och se olika ut beroende på vilken åldersgrupp som avses, men det förekommer i alla åldrar, säger Anders Östlund.
Kampanj: Våld är inte en privatsak
Polisens kampanj Våld är inte en privatsak startade under En vecka fri från våld och pågår fram till mitten av januari 2026. Med kampanjen vill polisen säga att mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation inte är privata angelägenheter. Det är kriminella handlingar som ska förebyggas, stoppas och lagföras – och vi är många som behöver hjälpas åt för att vi ska lyckas.
I samband med kampanjen genomförs flera brottsförebyggande insatser runt om i landet.