Man döms för mord, mordförsök och grovt barnfridsbrott

Det var tidigt på morgonen den 9 maj som larmet kom in. Ett barn larmade om att en kvinna hade blivit knivhuggen av en man på Rönnby i Västerås.

Polisen ryckte ut till platsen med ett flertal patruller och kvinnan fördes till sjukhus. Uppgifter framkom om att gärningsmannen, en man med koppling till både kvinnan och barnet, tagit sin flykt till Skultuna.

Polisen kontrollerade därav en bostad i Skultuna. Där hittades en annan kvinna avliden.

I detta läge utfärdades ett VMA då mannen var på fri fot, och antogs vara farlig. Allmänhet i Skultuna uppmanades att hålla sig inomhus, och låta polisen arbeta ostört.

Stark samverkan

Efter en stor polisinsats anträffades mannen i ett skogsområde. Mannen fördes till sjukhus och greps misstänkt för mord, mordförsök och grovt barnfridsbrott. Det VMA som utfärdats återkallades. Mannen anhölls strax därefter efter kontakt med åklagare, och utredningen blev åklagarledd.

– Det gick snabbt i det inledande arbetet och vi hade från början bra samverkan både mellan olika delar av polisen och med åklagare. Vi hade bland annat ett flertal kompetenser på plats såsom tekniker och insatsstyrka, säger Anders Bergh, utredningsledare.

Det framgick snabbt att mannen haft eller hade relationer till de olika målsägandena, och händelseförloppet var relativt klart från början av utredningen. Ingen annan gärningsperson var inblandad i ärendet.

– Utredningen skiljer sig lite från andra utredningar om grova brott sett till att så många vittnen har velat berätta olika saker. Jämför man med exempelvis grova brott i gängmiljö kan det vara svårt med vittnen, men i detta fall har många vittnen berättat mycket och sedan i sin tur hänvisat till någon annan som sagt ännu mer, säger Anders Bergh.

Många förhör

I utredningen har utöver ett stort antal vittnesförhör också flera förhör hållits med den nu dömde mannen.

– Vid denna typ av grovt brott handlar det inte om att få alla svar vid ett förhörstillfälle utan det sker över tid. Det handlar om att sammantaget lägga ett pussel och få fram så många bitar som möjligt. Det är då även viktigt att undersöka förutsättningslöst. Generellt är det vid denna typ av grovt relationsvåld vanligt att man vid bland annat förhör identifierar riskfaktorer för just våld, säger Anders Bergh.

Lena Kjellmodin, chef för utredningssektionen i Västmanland, vill lyfta fram att den omfattande utredningen innefattat ett stort samarbete och en stark samverkan.

– Det är ett grovt brott som många på utredningssektionen arbetat med. Det handlar om allt från barnförhörsledare till tekniker. Det är viktigt att vi kraftsamlar när det handlar om den här typen av grova brott, som våld mot närstående innebär, säger Lena Kjellmodin.

Stor framgångsfaktor

Mannen åtalades i början av oktober för mord, mordförsök och tre fall av grovt barnfridsbrott. Han har nu dömts till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning.

– En stor framgångsfaktor i utredningen är att det resurssatts med personal som är extra kompetent på området brott i nära relation samt brott mot barn. De som arbetar med den typen av brott arbetar med allt från ofredande till mord, och deras förmåga är extremt betydelsefull, säger Lena Kjellmodin.

Enligt Anders Östlund, kriminolog vid polisen region Mitt, kan domen kopplas till de riskfaktorer som identifierats sett till män som begår grovt eller dödligt våld mot närstående. Mannen var dock inte känd av polisen innan händelserna i maj.

– De riskfaktorer som identifierats för män som begår grovt eller dödligt våld mot närstående innefattar bland annat olika typer av psykisk ohälsa, separation och ökande hotfullhet. Det finns många olika faktorer som kan påverka, men många är sådana som polisen inte alltid får kännedom om. I och med detta behövs det en samverkan mellan olika myndigheter, för att kunna hjälpa varandra och förebygga brott, säger Anders Östlund.