Framgångsrik operation mot kriminell ekonomi: "Jagar miljarden"

Den kriminella ekonomin i Sverige beräknas omsätta 352 miljarder kronor årligen (ESO*), och brottsvinsten är cirka 185 miljarder kronor. Slår man mot detta fundament tar man bort incitamenten för att begå brott.

Inom området kriminell ekonomi ser man exempelvis att hela 27 procent av de som varit misstänkta för bedrägeribrott också varit misstänkta för skjutvapenrelaterat våld.

- Vi kan inte längre vänta på att brott begås, vi måste bli mycket mer proaktiva, säger Poljarevius.

Proaktiv har polisen varit i operation Tvättstugan, som startade 2025 och är en del av OB-satsningen där 14 myndigheter samverkar mot organiserad brottslighet under Polisens ledning.

Nya penningtvättslagen

Tvättstugan är ett samarbete med 25 kreditinstitut och flera myndigheter där man utbyter information för att tidigt se tecken på att någon försöker begå lånebedrägeri.

Där har man använt sig av kapitel 4A i penningtvättslagen som infördes 1 januari 2023. Lagen möjliggör ett utökat utbyte av information mellan myndigheter och just kreditinstitut.

Där riktade man in sig mot lånebedrägerier som man misstänker har mångdubblats de senaste åren. Det finns ännu ingen exakt siffra på omfattningen av kreditbedrägerier, brottsvinsterna är sannolikt flera miljarder per år. Mörkertalet är stort eftersom många bedrägerier inte polisanmäls.

Ett vanligt modus är att kriminella lurar Skatteverket att de har falska inkomster som möjliggör stora lån.

- Genom att utnyttja myndigheters regelverk och rutiner går aktörer in och manipulerar sitt kreditvärde genom vilseledande information. Sen går de till bankerna och plockar ut stora lån, säger Poljarevius.

Utnyttjar målvakter

Inte sällan är de som tar lånen målvakter som utnyttjas av organiserade kriminella.

- Ofta försvinner de utomlands efteråt tillsammans med pengarna. Då är det för sent, säger Poljarevius.

Om man däremot kan upptäcka de här bedrägeriförsöken tidigt kan man stoppa dem. I Tvättstugan lyckades man från februari 2025 till februari i år stoppa 3800 misstänkt bedrägliga utbetalningar på totalt 950 miljoner. Man har även lyckats frysa 35 miljoner kronor som redan utbetalats, samt beslagtagit 8 miljoner kronor i förundersökningar.

Operationen har varit mycket resurseffektiv. Totalt beräknas Polismyndigheten hittills endast ha använt en heltidstjänst för att stoppa utbetalningarna.

Bland informationen som leder till röda flaggor i bankernas godkännandeprocess är att låntagaren förekommer i utredningar om bedrägerier och penningtvätt, eller att de ljuger om att de har en fast anställning när de är arbetslösa.

AI framtida "jättehot"

- Än så länge har vi bara skrapat på ytan. Vägen framåt är bland annat att identifiera möjliggörare, exempelvis revisorer, jurister, mäklare, kompetenta människor som arbetar för den organiserade brottsligheten, säger Poljarevius.

Enligt polismästaren och underrättelsechefen behöver Polisen och samhället ständigt vara på tårna för att inte bli frånkörda av de kriminella. I framtiden ser han många utmaningar.

- Konkret tror vi att exempelvis AI-baserade callcenters i Asien kommer bli ett jättehot. Med AI kan du förställa filmer, texter, bilder, röster, vi har inte förstått omfattningen i den här risken ännu, säger han.

*Siffrorna kommer från en färsk rapport om kriminell ekonomi från Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi.