Man dömd för grova brott – över 50 sexualbrott mot barn

Det var under 2024 som det initiala ärendet kom till polisens kännedom. En misstänkt identifierades och anhölls men blev satt på fri fot i samband med häktningsförhandling. Polisen tog dock ett antal digitala enheter i beslag och i dem hittades stora mängder material på sexuella övergrepp, på flera målsägande.

– Materialet granskades och man började spåra och identifiera övriga målsägande, säger utredare Agnes Sidenbom på ISÖB (internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn).

Den misstänkta mannen, som är i 30-årsåldern och hemmahörande i Gävle, häktades när ytterligare brott upptäcktes. Polisen tog då fler digitala enheter i beslag och det visade sig att mannen efter det första tillslaget hade skaffat nya digitala enheter och fortsatt begå brott.

Målsägande i andra regioner och länder

En första delgivning av misstankar genomfördes, och efter den följde fyra till.

– Det tillkom fler målsägande i andra regioner och länder, och i samband med det nya tillslaget avbröts pågående, nya brott, säger Agnes Sidenbom.

Med hjälp av de andra polisregionerna och de andra länderna där målsägare fanns kunde en mängd brott styrkas, och valet gjordes att åtala mannen för brott mot 27 målsägande.

– Men det finns ett mörkertal, säger utredare Jens Lundström på ISÖB.

Digitala brott

Samtliga brott som mannen åtalades för och nu dömts för är digitala, och det finns inget som tyder på att fysiska våldtäkter begåtts.

Att åklagaren och den biträdande åklagaren varit offensiva i arbetet beskriver utredarna som en stor framgångsfaktor.

– Ett ärende som startade med en målsägande har växt till ett mycket större ärende, där en tidigare ostraffad man dömts för grova brott mot barn mellan 9 och 14 år. Brott som han fortsatt begå efter att polisen först startade sin utredning och de första digitala enheterna togs i beslag, säger Jens Lundström.

Något som utredarna reagerat på i samband med den omfattande utredningen är att inget av de brott som utredarna upptäckt anmälts tidigare, bortsett från det första ärendet som kom till polisens kännedom.

– Vårdnadshavare har också sagt i förhör att barnen mått dåligt i samband med att brotten begåtts, men barnen har inte sagt varför. Det visar att traumat är detsamma oavsett och de sexuella övergreppen är digitala eller fysiska, säger Jens Lundström.

Där det finns chatt finns det förövare

Utredarna menar att just detta tyder på något som tidigare är känt. Att det finns en skam i att utsättas för den här typen av brott och att unga kan ha svårt att prata om det. Det kan även skapas en osäkerhet när de unga inte vet om materialet delats eller inte, och i så fall till vem. Det är därför viktigt att vuxna och vårdnadshavare vågar prata med sina barn, och håller koll på vad de gör på sociala medier.

– Där det finns chatt finns det förövare, och det är viktigt att ha en dialog med barnen om vad de gör på sociala medier och vad som är okej och inte. I dessa fall har vi också pratat med målsäganden om att det inte finns något som tyder på att materialet delats, vilket jag tror lugnat, säger Jens Lundström.

Viktigt att prata med de unga

I det aktuella fallet tog mannen bland annat kontakt med de unga via sociala medier och spelplattformar, och det var inte alltid han som tog den första kontakten.

– Det är en del målsägande som inte uppfattat det som hänt som brott förrän vi pratat med dem, och det säger en del. Det är viktigt att prata med unga om vad som är okej beteende och inte på de digitala plattformarna, säger Agnes Sidenbom.

Mannen döms till sju års fängelse för 16 fall av våldtäkt mot barn, 24 fall av barnpornografibrott, två fall av grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, tre fall av sexuellt övergrepp mot barn, ett fall av sexuellt ofredande mot barn och 19 fall av utnyttjande av barn för sexuell posering.