Färre utsatta områden men hög problemnivå
Sverige har totalt 59 utsatta områden, vilket är två områden färre än 2021. Fyra nya områden har tillkommit, medan sex områden inte längre bedöms som utsatta. Det visar Polismyndighetens nya nationella lägesbild över utsatta områden.
De nytillkomna områdena finns i polisregion Stockholm respektive Öst. Sex områden – fyra i polisregion Stockholm, ett i Öst och ett i Syd – bedöms som inte längre utsatta. Den tydligaste trenden är att det tycks ske en stagnering: Antalet områden som bedöms som utsatta håller sig stabilt genom åren. Jämfört med 2022 har två tredjedelar av de bedömda områdena utvecklats i negativ eller oförändrad riktning, medan resterande områden har en positiv utveckling.
– Det visar att de kriminellas påverkan cementeras och blir alltmer beständig, säger Charlotta Höglund, chef för underrättelseenheten vid Noa.
De utsatta områdena delas in i tre kategorier: utsatt område, riskområde och särskilt utsatt område, där särskilt utsatt område är den allvarligaste kategorin. Situationen i tre tidigare särskilt utsatta områden har förbättrats: Biskopsgården (polisregion Väst), Gottsunda (polisregion Mitt) och Södra Sofielund (polisregion Syd). De bedöms nu som riskområden.
Den öppna narkotikahandeln finns kvar men har minskat i synlighet i de utsatta områdena, vilket bedöms bero på ökad kamerabevakning och förändrade tillvägagångssätt med ett större inslag av exempelvis digitala kontakter. Samtidigt visar en rapport från Finanspolisen att personer som bor i utsatta områden är överrepresenterade när det gäller misstänkt penningtvätt. Ett genomgående mönster är att polisens möjligheter att verka i områdena ytterligare har förbättrats sedan den förra lägesbilden.
Antalet aktörer med koppling till brottslighet lokalt har ökat. Det är även, jämfört med riket totalt, mer vanligt förekommande med hot och övergrepp i rättssak i dessa områden. Under perioden 2019–2022 inträffade närmare 1 500 skjutningar i Sverige. Mer än en fjärdedel av dem skedde i utsatta områden.
– Skjutningar får stor uppmärksamhet i den allmänna debatten, men lägesbilden fångar upp fler parametrar än skjutvapenvåld som bidrar till utsattheten. Det ger oss en fördjupad bild att utgå från när vi sätter in åtgärder, säger Charlotta Höglund.
De kriminella aktörerna har en motvilja till att prata med polisen eller lämna information, vilket försvårar utredningsarbetet. När tystnadskulturen är utbredd omfattar detta beteende även de boende.
– Benägenheten att delta i rättsprocessen är i många fall låg eftersom man är rädd att utsättas för våld eller hot om våld om man anmäler eller vittnar om brottslighet. Detta är mycket allvarligt, säger Charlotta Höglund.
Fakta
Lägesbilden sträcker sig från perioden maj 2021 till mars 2023.
Områdena som tillkommit i lägesbilden över utsatta områden är Hagalund, Saltskog (polisregion Stockholm), Hageby och Årby (polisregion Öst).
Områdena Älvsjö/Solberga, Östberga, Edsberg, Termovägen (polisregion Stockholm) Lagersberg (polisregion Öst) och Charlottesborg (polisregion Syd) bedöms inte längre som utsatta.
Den nationella lägesbilden bygger på underlag från lokalpolisområden. Problembilden bedöms bland annat utifrån graden av utsatthet baserat på förekomst av hot, utpressning eller våldshandlingar i offentlig miljö som riskerar att skada tredje man, öppen narkotikahandel, utåtagerande missnöje mot samhället och de boendes benägenhet att delta i rättsprocessen.
Sedan 2015 uppdateras den nationella lägesbilden vartannat år.