Sök
Stäng Meny

Ökat fokus på mäns grova våld mot kvinnor

För att öka polisens förmåga att hantera mäns grova våld mot kvinnor, och stoppa de män som återfaller i den typen av brottslighet, har polisen beslutat om en ny inriktning inom området brott mot kvinnor och barn.

Den nya inriktningen innebär ett ökat fokus på förövaren. 

– Inriktningen innebär bland annat en mer offensiv brottsbekämpning, med fler och bättre metoder och verktyg, för att få kraftfullare utredningar som ökar lagföringen. Med ett ökat fokus på förövaren kan vi också förebygga grovt våld mot kvinnor och barn, säger Hampus Nygårds, biträdande chef för nationella operativa avdelningen, Noa. 

En del av den nya inriktningen är en nationell operation som ska kartlägga så kallade högriskpersoner och hitta nya tillvägagångssätt för att förebygga och förhindra grova våldsbrott. Kartläggningsarbetet bygger på vetenskaplig grund utifrån faktorer som innebär ökad risk för att en man ska begå grova våldsbrott i sin parrelation.

Arbetet ska utvecklas och spridas till regionerna

Arbetet är redan till vissa delar igång, och i polisregionerna Mitt och Stockholm arbetar man idag med fokus på högriskpersoner. Nu ska arbetet utvecklas och spridas till fler regioner.

– Vi ska nu samla kompetens och erfarenheter kring kartläggning av högriskaktörer inom brott i nära relation och även serievåldtäktsmän. Vi ska också titta på verktygslådan av operativa åtgärder för att sätta större polisiärt tryck mot de här männen och använda riskreducerande insatser, säger Jale Poljarevius, operativt ansvarig chef.

Informationsutbytet mellan polisen, andra myndigheter samt vården och psykiatrin, behöver utvecklas. I många av dessa verksamheter finns det sedan tidigare en kännedom om de män som utövar våld. En av de mest riskfyllda situationerna är när en kvinna bestämt sig för att lämna en relation som involverar psykiskt, fysiskt, sexuellt, materiellt och ekonomiskt våld.

– När en kvinna bestämt sig för att lämna relationen kan det medföra risker och här behöver samhället vara rustat med kunskap och en god lokal samverkan, för att kunna möta och fånga upp både den våldsutsatta, våldsutövaren och de eventuella barn som också kan vara brottsoffer, säger Jale Poljarevius.

Goda exempel på samverkan

Det finns goda exempel på samverkan mellan polisen och socialtjänst som innefattar både stöd till våldsutsatta och insatser riktade till våldsutövare, bland annat Trygg relation (IPVI) i Malmö, Trygghetens hus i polisregion Mitt och Islandsmodellen som särskilt har fokus på barn. Lärdomarna från olika framgångsrika projekt omhändertas nu och sprids inom Polismyndigheten.

Polisen utvecklar också arbetet tillsammans med Åklagarmyndigheten för att få mer effektiva utredningar och ökad lagföring. Fokus ligger särskilt på initiala utredningsåtgärder som till exempel att snabbt säkra bevis, att snabbt begära ut kriminaltekniker till brottsplatser och att göra mobiltömningar.

– Vår förflyttning i arbetet från fokus på brottsoffret till förövaren innebär självklart inte att målsägarna är mindre viktiga, tvärtom, vi prioriterar båda. Vi ska minska beroendet av målsägarna i utredningar genom att vidta fler polisiära åtgärder och ge skydd till de som utsätts. Det allra viktigaste för målsägaren är att våldet upphör, genom lagföring eller på annat sätt, säger Hampus Nygårds.