Sök
Stäng Meny

Finanspolisen: Underrapportering av misstänkt penningtvätt i riskbranscher

De kriminella nätverken har en hög kapacitet att utnyttja det finansiella systemet för att hantera brottsvinster och tvätta pengar, enligt finanspolisens årsrapport. Trots ökad rapportering av misstänkta fall ses en underrapportering av stora riskområden.

– Några av de mer omfattande ärendena har involverat företag som nyttjas för att placera och skikta brottsvinster, som ofta blandas med legitima pengar. Likaså har stora belopp tvättats med hjälp av kryptoväxlare som servat våldsaktörer i flera tongivande kriminella nätverk, säger Lena Palmklint, chef vid finanspolisen.

Kontanter är fortfarande vanligt förekommande bland kriminella, och finanspolisen bedömer att mångmiljardbelopp förs ut ur Sverige årligen. Ett sätt att tvätta pengar som ökar i omfattning är att växla kryptovaluta, ofta hos illegala kryptoväxlare.

– Alla dessa modus blandas genom olika aktörer i de kriminella nätverken, och vi har under året riktat in verksamheten för att bekämpa den alltmer komplexa penningtvätten, säger Lena Palmklint, chef för finanspolisen.

Inrapporteringen ökar

Banker och andra verksamhetsutövare rapporterar allt fler misstankar om penningtvätt eller finansiering av terrorism till finanspolisen. Antalet rapporter steg med 24 procent jämfört med året innan, framgår av finanspolisens årsrapport.

Majoriteten av de runt 56 000 misstankesrapporterna kom från banker. Bland de branscher som rapporterade in få misstankesrapporter återfinns fastighetsmäklare, som stod för 38 rapporter och advokatbyråer som rapporterade in en (1) misstanke om penningtvätt.

– Att antalet rapporter ökar varje år tyder på att misstänkt penningtvätt upptäcks i högre grad, men vår bedömning är att det sker en underrapportering av den mer storskaliga penningtvätten, den som sker med och mellan företag som plattform eller med hjälp av professionella penningtvättare. Där tror vi att rapportörerna kan bli bättre, och att de även själva kan vidta fler åtgärder, säger Lena Palmklint.

Finanspolisen har fryst större belopp

Antalet dispositionsförbud, alltså förbud att flytta eller på annat sätt disponera egendom vid misstanke om penningtvätt, ökade med närmare 60 procent under 2023 jämfört med året innan. Finanspolisen fattade 117 sådana beslut till ett värde av totalt 335 miljoner kronor.

– Att vi ser en så stor ökning i både antal beslut och penningvärde är en effekt av att vi vässat arbetssätten, arbetar närmre internationella organ och att vi fokuserat på ärenden som rör den organiserade brottsligheten, säger Lena Palmklint.

Finanspolisen har även bedrivit operativa ärenden mot flera våldsbejakande extremistmiljöer. De tillvägagångssätt som framträder i ärendena är finansiering genom insamling, självfinansiering eller att pengarna kommer från brottslighet, exempelvis narkotika, bedrägerier, bokföringsbrott, eller våldsbrottslighet. Internationella kopplingar förekommer också.

Finanspolisens årsrapport 2023 (pdf, 7 MB)

Fakta

Finanspolisen är en del av underrättelseenheten på Polismyndighetens nationella operativa avdelning (Noa). Finanspolisen är även Sveriges FIU (Financial Intelligence Unit), en funktion som finns i flertalet länder i världen.