Riskreducerande samtal kan rädda liv

”I början av oktober hade vi vårt avslutande samtal. Han dricker inte alkohol längre, har ett heltidsjobb och relationen till barn och familj är starkare. Han är välklädd och välvårdad, han ler och mår bra – det är en helt annan person än när vi först träffade honom. Det har tagit några månader att nå dit, men han har inte fallit tillbaka till brottslighet.”

Så berättar Hanna om en hotaktör inom Beta som hon och kollegan Joel började jobba med i våras. Beta är en nationell operation som kartlägger högrisk- och serievåldtäktsaktörer för att kunna förebygga mäns våld mot kvinnor.

Hanna och Joel är polisförhandlare och har senaste året arbetat heltid med brottförebyggande arbete. De jobbar tillsammans som ett team och deras uppdrag är att minska mänskligt lidande och rädda liv.

Metoden de arbetar enligt kallas riskreducerande insatser, RRI. Det är en nationell metod som går ut på att utbildade samtalsutövare genomför ett strukturerat och systematiskt samtal med en hotaktör för att få personen att ändra sitt beteende och upphöra med brottsligheten.

Metoden används i alla polisregioner och är särskilt framgångsrik i ärenden gällande brott i nära relation, till exempel vid överträdelser av kontaktförbud, olaga hot och ofredanden.

Sedan i våras har Hanna och Joel börjat få uppdrag att utöva samtal med högriskaktörer som finns på Betas listor i polisregion Öst, och de kommer fortsätta arbeta mer strukturellt med listorna framöver.   

– Samtalen är helt frivilliga, men alla hotaktörer inom Beta som vi kontaktat har tackat ja, säger Hanna.

Riskhöjande faktorer

Listorna på högriskaktörer tas fram inom alla polisregioner utifrån riskhöjande faktorer som bygger på evidensbaserad forskning. De regionala listorna delas upp på polisområdena, som sedan jobbar lokalt med individerna. Listorna hålls levande genom nomineringar och gallringar.

Bops, brottsoffer- och personsäkerhetssektionen, uppdrag är ge stöd och skydd av brottsoffer. De tittar på alla individer på listan utifrån sitt arbete, gör riskbedömningar och ser om RRI kan vara en framgångsrik åtgärd.

I varje lokalpolisområde kan till exempel poliser i yttre tjänst och utredare identifiera högriskaktörer utifrån faktorerna och ge förslag på RRI som åtgärd till Bops. Bops gör sedan en bedömning om hur mottaglig riskaktören är och att en sådan insats inte skulle medföra något förhöjt hot mot skyddspersonen, målsäganden.

– Den Betaperson vi precis jobbat klart med uppfyllde alla kriterier för en högriskaktör. Han var suicidal och hade ett alkoholmissbruk när vi träffade honom. Han var ganska snabbt öppen med att han inte mår bra, och berättade om sin barndom som varit tuff. Vi förstod att det skulle bli en utmaning, säger Joel.

–  Han slog sin ex-fru och använde strypvåld under deras relation. Efter att de separerat fortsatte han söka kontakt med henne. Han stalkade henne, dök upp onykter och ställde till oreda, säger Hanna.

Ger personen verktyg för att må bra

I genomsnitt genomför Hanna och Joel fem till sex samtal med varje hotaktör. Processen handlar om att vända en negativ nedåtgående spiral till en positiv uppåtgående spiral och att ge personen de verktyg den behöver för att kunna må bra och klara sig själv. Mellan träffarna jobbar aktören med sitt mående. Ibland förmår samtalsutövarna personen att söka hjälp, antingen via psykiatrin eller socialtjänst, och då följer de oftast med på dessa träffar.

– Mellan träffarna känner personerna tacksamhet att de blir hjälpta och lyssnade på. Vi coachar och stöttar dem och de vill i sin tur ta ansvar och bättra sig, säger Joel.

– Ibland faller någon tillbaka till brott mellan första och andra samtalet, men det är sällan någon gör det efter andra samtalet eller därefter. Aktören byter fokus från skyddspersonen, som den ofta skyller allt på till en början, till sitt eget mående och hälsa, säger Hanna.

En effektiv och livsviktig insats

När en hotaktör upphör med brottsligheten får det flera effekter enligt Hanna och Joel. Det är resurssparande eftersom frihetsberövande och utredning kostar pengar. Utredarna som jobbar med brott i nära kan istället fokusera på de ärenden som verkligen behöver ta tid. Och det viktigaste av allt: det räddar liv och minskar lidandet för både brottsoffret och gärningspersonen.

– Det förekommer ofta flera anmälningar i ett och samma ärende och brotten kan ha pågått under flera års tid. Att kunna gå in med samtal och få våldet och trakasserierna att upphöra är en väldigt effektiv och livsviktig insats, säger Joel.

Hanna och Joel heter egentligen något annat.