Strypvåld sjudubblar risken för mord

– Vi har en bild av hur grovt våld ser ut, med blod och synliga skador. Men du kan strypa en person utan att kröka ett hårstrå, säger Erika Gyllenswärd, verksamhetsutvecklare på Noa.

Att strypvåld inte lämnar lika tydliga yttre spår som annat våld gör det lättare att missa. För poliser som möter våldsutsatta är det därför viktigt att ha kunskap om strypvåld, inte minst eftersom förekomst av strypvåld är en av de främsta riskfaktorerna för att en kvinna senare ska mördas av en anhörig.

– För att kunna ställa rätt frågor till en brottsutsatt person och titta efter skador på rätt ställen, måste jag som polis ha kunskap om hur strypvåld skadar kroppen. Det kanske inte syns vid första anblick i en dunkel hall, men spåren finns där, säger Erika Gyllenswärd.

Fler forensiska undersökningar vid misstanke om våld i nära relation skulle ge bättre bevisning.

Ökad kunskap möjliggör brottsförebyggande

Rättsmedicinalverket har ett regeringsuppdrag om att förbättra kunskapsläget om strypvåld, i det har också Polismyndigheten varit involverad.

– Det här arbetet är oerhört viktigt och jag är övertygad om att ökad kunskap inom rättsväsendet kommer att kunna höja kvaliteten i förundersökningar och förbättra våra möjligheter att förebygga och lagföra våld i nära relation, säger Anna Jinghede, rättstandläkare, kriminaltekniker och doktorand som inom ramen för regeringsuppdraget har deltagit i arbetet med att kartlägga strypvåldet i Sverige.

Strypvåld sker sällan som en isolerad våldshandling, det förekommer ofta tillsammans med andra våldsformer, både fysiskt, psykiskt och ekonomiskt.

– Strypvåld innebär livsfara. När polisanställda möter en person som har utsatts för det måste vi göra en individuell riskbedömning och sätta in skyddsåtgärder, säger Erika Gyllenswärd.

Många kvinnor beskriver att strypvåldet är återkommande, vilket på lång sikt kan ge allvarliga komplikationer så som minnessvårigheter och demens. Det kan vara svårt att långt senare koppla komplikationerna till utsattheten för strypvåld.

Strypsex allt vanligare bland unga

Majoriteten av de som utsätts för strypvåld är kvinnor i åldern 20–34 år och gärningsmannen är oftast en partner. Internationella studier visar också att allt fler unga utövar eller utsätts för strypvåld i samband med sex. Det finns fall där det har funnits samtycke till strypning under sex som har slutat i hjärtstopp och hjärnskador.

– Det är svårt att veta var gränsen går, det kan räcka med fem–tio sekunder för att du ska förlora medvetandet. Våldsutsatta behöver få frågor om strypvåld och informeras om riskerna, men också unga generellt eftersom vi ser att inslag av strypvåld har blivit vanligare vid sex, säger Anna Jinghede.