Därför dröjer dödsbesked
Polisen får ofta frågor om varför det dröjer att identifiera avlidna och lämna dödsbesked till anhöriga. Därför har polisen tillsammans med Rättsmedicinalverket bjudit in media för att berätta hur identifiering av avlidna går till.
Varje år utför Rättsmedicinalverket omkring 5500–6000 dödsfallsutredningar på uppdrag av polisen. De flesta avlidna kan identifieras visuellt genom jämförelse med en identitetshandling och annan tillgänglig information, men i omkring 500 fall varje år är det inte är möjligt med visuell identifiering och då behövs andra verktyg för att säkert fastställa identitet. Vid särskilt komplexa eller omfattande ärenden används en av Interpol rekommenderad metodik kallad DVI, Disaster Victim Identification, att organisera arbetet kring.
– Att identifiera avlidna är en del av polisens dagliga arbete och kan gå snabbt, men beroende på faktorer som antal omkomna, hur svåra skadorna är eller om vi har information om vilka som befann sig på platsen kan det bli betydligt med komplext, säger Jens Ulander, DVI-samordnare (Disaster Victim Identification) vid Polisens nationella operativa avdelning.
Tre primära metoder för identifiering
För att identifiera avlidna finns tre primära metoder: tandstatus, fingeravtryck eller DNA. Sekundära metoder är behjälpliga för att bilda en hypotes om vem en omkommen är, det kan handla om tatueringar, ärr, medicinska inplantat eller andra uppgifter från anhöriga. Men för att bekräfta en identitet krävs ofta tandstatus, fingeravtryck eller DNA.
– Det får absolut inte bli fel, rätt kropp måste lämnas till rätt familj för ett avsked, säger Jens Ulander.
Han fortsätter:
– Vi förstår att väntan är mycket svår och påfrestande för familjen, polis har ju varit hos dem och inhämtat information eftersom vi misstänker att deras anhöriga är död. Vi gör allt i vår makt för att kunna ge besked så fort som möjligt.
Dödsbesked lämnas så snart det är möjligt
Det finns en missuppfattning om att polisen väntar med att meddela dödsbesked tills samtliga som har omkommit vid samma tillfälle är identifierade.
– Dödsbesked lämnas så snart vi har kunnat fastställa identitet. Vid exempelvis en stor naturkatastrof utomlands kan identifieringsarbetet pågå i flera månader och då meddelas dödsbesked vid olika tillfällen, men vid händelser med ett mindre antal omkomna kan identifieringen ofta bli klar ganska samtidigt, det formella beslutet om identifiering fattas i ett så kallat ”ID-board”, säger Jens Ulander.
Målet är alltid att avlidna ska identifieras på ett säkert sätt och återlämnas till anhöriga för ett avslut.
Polisiära dödsfall
Polisen har i uppdrag att utreda vissa typer av dödsfall, då det föreligger skäl för rättsmedicinsk undersökning. Det kan vara för att det finns misstanke om yttre påverkan som skada eller förgiftning.