Människohandeln blir allt mer digital
Allt fler som är utsatta för människohandel och exploatering styrs via call-centers baserade utomlands. Oftast har den utsatta aldrig träffat den som ligger bakom människohandeln.
Den digitala utvecklingen gör att människohandel som fenomen ständigt förändras. Framför allt möjliggör den digitala tekniken en separation mellan den plats där exploateringen äger rum och den plats där koordineringen sker. Det framgår i polisens nya lägesrapport om människohandel.
– Allt fler utsatta styrs via call-centers baserade utomlands, vilket innebär att de utsatta ofta rekryterats via sociala medier och varken har kontroll över sina annonser, bokningar eller betalningen. Oftast har den utsatta aldrig ens träffat den som ligger bakom människohandeln, säger Janna Davidson, ansvarig för rollen som nationell rapportör och verksamhetsutvecklare av polisens arbete mot människohandel.
Den digitala utvecklingen har främst betydelse för rekryteringen in i människohandel och för utsatthet i sexuell exploatering. Även de som utsätts för människohandel för tvångsarbete rekryteras idag i stor utsträckning genom annonser om arbete som visas i sociala medier.
Digitala verktyg och appar används också för att övervaka, kontrollera och utsätta brottsoffret för utpressning och tvång.
Lägre tröskel för barn och unga att exploateras sexuellt
Fenomen som sugardejting, livesända övergrepp och forum där ungas nakenbilder säljs av andra unga har även fått allt större uppmärksamhet.
– Det krävs troligtvis mindre utsatthet för att digitala plattformar ska framstå som ett attraktivt alternativ jämfört med fysiska möten. Tröskeln för att barn och unga ska dras in i sexuell exploatering är lägre än förr, säger Janna Davidson.
Den här utvecklingen riskerar därför att särskilt drabba redan sårbara individer som minderåriga, utsatta för tvång, skuldsatta och personer med självskadebeteende och missbruksproblematik. En Sifo-undersökning från 2023 visar att nära var tionde tonårstjej har blivit utsatt för betalda övergrepp. Sju procent av de tillfrågade tjejerna mellan 15–19 år har tagit emot ersättning för att skicka sexuellt material på Snapchat.
Förslag för att förebygga och bekämpa människohandel
Människohandel och exploatering är brott som till stor del sker över nätet, både rekryteringen och själva exploateringen. Identifiering är avgörande för att kunna bekämpa brott kopplade till människohandel, stärkt förmåga att identifiera både personer utsatta för exploatering och gärningspersoner på nätet är därför viktigt.
- Digital uppsökande- och mottagningsenhet. För att nå brottsutsatta behöver polisen arbeta uppsökande i den digitala miljön.
- Utvecklad förmåga att identifiera och utreda människohandel och sexuell exploatering över nätet. Arbetet med att ta fram verktyg för att screena och bevissäkra sidor online behöver systematiseras och bli enhetligt mellan polisregionerna.
- Stärkt nationell operativ förmåga att hantera komplexa ärenden. Idag saknas en nationell operativ ingång till Polismyndigheten i människohandelsfrågor.
- Stärkt förmåga att identifiera utsatta under arbetsplatsinspektioner. Arbetsmiljöverket bör få i uppdrag att under arbetsplatsinspektioner också identifiera människohandel och/eller människoexploatering.
- Stärkta förutsättningar för regionkoordinatorer. De bör vara fler, ha ett tydligt operativt uppdrag och ges uppdelade mandat mellan vuxen- och barnärenden. För robusta utredningar och ett brottsofferperspektiv bör de ingå i alla inspektioner och tillslag där prostitution och människohandel kan misstänkas.
- Nationell utbildning i samarbete med ett lärosäte. I syfte att höja kompetensen behöver en översyn göras av huruvida det föreligger behov av att återinrätta en nationell utbildning om människohandel.
Förslagen som ges i lägesrapporten har fått betydelse för polisens arbete. Exempelvis väcktes i år åtal i två ärenden (polisregion Bergslagen respektive Syd) där man i utredningar av exploateringen på thaimassagesalong kombinerade brotten människoexploatering och grovt koppleri, vilket föreslogs 2022. I fjolårets rapport föreslogs en förstärkning av arbetet mot den sexuella exploateringen på lokalpolisområdesnivå, ett arbete som har påbörjats i polisregion Syd, Väst och Nord .
Polismyndighetens roll som nationell rapportör
Sedan 1998 har Polismyndigheten i uppdrag att bevaka och analysera situationen rörande människohandel i Sverige. Rollen som nationell rapportör innebär att varje år i en skrivelse till regeringen redogöra för omfattningen av människohandel till, i och genom Sverige, samt att lämna förslag på hur människohandeln och relaterade brott kan förebyggas och bekämpas.
En årlig rapportering om omfattningen och karaktären av människohandel i Sverige görs även till EU-kommissionen som i sin tur rapporterar regelbundet till Europaparlamentet. Arbetet som nationell rapportör innebär också att informera om hur Sverige arbetar för att förebygga och bekämpa människohandel och prostitution, samt att leda och utveckla det kompetenshöjande arbetet inom Polismyndigheten rörande dessa frågor.