Nationell rapport: Korruptionen i Sverige mer professionell och systematisk
Årets lägesbild över korruption i Sverige visar att den anmälda korruptionen fortsätter ligga på en låg nivå. Nivån bedöms dock inte motsvara den faktiska omfattningen, särskilt inte inom kommuner och regioner.
Under perioden 1 november 2024 – 1 november 2025 inkom 99 ärenden om korruptionsbrott till polisens Nationella antikorruptions- och immaterialrättsgrupp. Fördelningen mellan branscher följer tidigare års mönster och bekräftar redan kända riskmiljöer. 40 procent av alla ärenden rör offentlig upphandling eller myndighetsutövning.
– Det som är särskilt oroväckande är att vi ser ett allt mer industriellt och professionellt användande av korruption i samhället, säger Natali Engstam Phalén, brottsförebyggande specialist vid nationella antikorruptions- och immaterialrättsgruppen. Vi ser att den organiserade brottsligheten använder korruption som ett strategiskt verktyg för att ta sig in i nyckelfunktioner och samhällskritiska verksamheter, men att den anmälda korruptionen inte helt fångar upp detta.
Brottsligheten syns inte alltid
Till skillnad från statliga myndigheter har kommuner och regioner ingen obligatorisk anmälningsplikt. Trots att deras verksamheter ofta är korruptionskänsliga – exempelvis inom avfallshantering, tillsyn och vård – syns inte brottsligheten fullt ut i statistiken.
Rapporten pekar bland annat på hur illegal avfallshantering möjliggörs genom otillåten påverkan på kommunala tjänstemän, samt hur korruption kan öppna dörren för välfärdsbrott, bland annat kopplat till läkares intygsgivande och bisysslor..
– Marknaden för avfallshantering är dessutom väldigt lukrativ och genererar årligen miljardbelopp till den kriminella ekonomin och göder den organiserade brottsligheten, säger Natali Engstam Phalén och fastslår:
– Det är inte rimligt att kommuner och regioner inte polisanmäler alla korruptionsmisstankar. Skadeverkningarna av korruption är desamma oavsett om det sker i kommuner, regioner eller staten. Det handlar i slutändan om allmänhetens förtroende och tillit för offentlig verksamhet och hur skattepengar används.
”Crime-as-a-service” ökar
Nationella antikorruptionsgruppen noterar ett ökande intresse från organiserad brottslighet för kryptomarknaden. Mutor i kryptovaluta bedöms vara en underskattad risk som kräver både bättre kunskap och uppdaterade riskanalyser.
Dessutom växer fenomenet ”crime-as-a-service”, med en ökad riskbild för professionella korruptionsmäklare som erbjuder tjänster som köper, säljer eller förmedlar otillåten påverkan.
Konsekvenserna av korruption blir särskilt allvarliga när de slår mot kritiska samhällsfunktioner. Rapporten lyfter bland annat säkerhetsbranschen, där även små mutor kan skapa farliga ingångar till skyddsvärda miljöer.
– För att stärka skyddet av våra gemensamma samhällsfunktioner behöver korruption förstås ses som en bred och tvärgående risk, inte enbart som en enskild brottstyp. När oegentligheter tillåts få fäste i välfärdssystemen eller i säkerhetskritiska branscher riskerar konsekvenserna att bli långtgående – både för kvaliteten i verksamheterna och för människors trygghet, säger Natali Engstam Phalén.
Den 9 december är internationella antikorruptionsdagen. I och med detta vill Polismyndighetens Nationella antikorruptions- och immaterialrättsgrupp uppmärksamma frågan och bidra med ökad kunskap inom området.