Sök Mina sidor

Ny guide ger stöd i arbetet med barn och unga i organiserad brottslighet

Illustration som visar vilket skyddsnät en ung person ska få genom Bob.

Nu finns en guide som ska vägleda lokala aktörer att utveckla och stärka sitt samarbete kring barn och unga i organiserad brottslighet. Den samlar erfarenheter, metoder och praktiska verktyg som kan anpassas till olika lokala behov och förutsättningar.

Guiden har tagits fram inom samverkansformen Bob, som samlar åtta myndigheter i arbetet för att motverka att barn och unga rekryteras till kriminella nätverk. Bob kompletterar och förstärker befintligt arbete, exempelvis samverkan kring skola, socialtjänst, polis och fritid (SSPF) och arbetet med sociala insatsgrupper (SIG) Målet med arbetet är färre barn och unga som begår eller har en påtaglig risk att begå grova brott.

– Verksamheten längst ut i lokalsamhället är vad Bob-arbetet är till för och det som myndigheter på nationell, regional och lokal nivå har i uppdrag från regeringen att underlätta. Med ny lagstiftning för bland annat polis, skola och socialtjänst kan vi jobba ännu tätare tillsammans, hjälpa och korsbefrukta varandra för att bättre fånga upp alla barn och unga som är i risk för grov brottslighet. Vi måste våga vara mer offensiva, tänka nytt och prova nytt. Gör vi som vi alltid har gjort kommer vi inte bryta brottsutvecklingen. Jag har höga förväntningar på Bob och har redan tagit del av imponerande lokala exempel på effektivt operativt och strategiskt arbete, säger Carin Götblad, polismästare och ordförande för det nationella Bob-rådet.

Stöd för att organisera arbetet lokalt

Den lokala Bob-samverkan ska skapa ett skyddande nät runt barn och unga som är brottsaktiva eller har tydlig risk att dras in i organiserad brottslighet. Den nya guiden för arbetet ger bland annat stöd hur arbetet kan organiseras, hur lokala lägesbilder kan tas fram och användas och hur roller och ansvar kan tydliggöras. 

– Bob-guiden ger exempel på hur man kan förstärka och utöka den lokala samverkan som alltid behöver utgå ifrån de lokala förutsättningarna. Guiden utvecklas och utökas i takt med att vi får mer exempel och riktlinjer in i uppdraget, säger Lotta Lundberg, brottsförebyggande samordnare i region Stockholm som varit med och tagit fram guiden.Guiden riktar sig till yrkesverksamma som arbetar nära målgruppen, såsom

  • kommunala brottsförebyggande samordnare
  • lokalpoliser
  • socialtjänst
  • personal i skolan
  • personal inom SiS och Kriminalvården
  • personal inom LSS
  • hälso- och sjukvård, särskilt BUP och habilitering

Du kan ladda ner guiden för lokal Bob-samverkan som pdf på Brottsförebyggande rådets webbplats.

Om Bob-samverkan

Bob-samverkan bygger på ett regeringsuppdrag från 2023 till:

  • Polismyndigheten
  • Socialstyrelsen
  • Statens institutionsstyrelse (SiS)
  • Skolverket
  • Kriminalvården
  • Åklagarmyndigheten
  • Brottsförebyggande rådet (Brå)
  • Länsstyrelserna
  • Arbetet bedrivs genom ett nationellt samverkansråd, sju regionala
  • samverkansråd och lokala samverkansråd kopplade till Polismyndighetens lokalpolisområden.


Syftet med den lokala Bob-samverkan är att:

  • göra gemensam kartläggning, analys och individuella handlingsplaner för att kunna sätta in rätt insatser vid rätt tidpunkt till brottsaktiva barn och unga som antingen redan är etablerade eller har en påtaglig risk att vara på väg in i den organiserade brottsligheten.
  • gemensamt agera vid kritiska situationer eller så kallade tidsfönster, för att kunna ge synkroniserade insatser till barn och unga som är i organiserad brottslighet eller riskerar att hamna där.
  • bidra till att stödet blir mer träffsäkert och effektivt, vilket minskar risken för återfall i brott och ger barnen bättre möjligheter att bryta med den kriminella miljön och få en trygg uppväxt.

Dessa aktörer ingår i lokal Bob-samverkan

  • Polisen leder och samordnar arbetet, identifierar individer i riskzonen och ser till att insatserna genomförs enligt handlingsplanerna.
  • Socialtjänsten utreder och bedömer barnets behov, ansvarar för insatser och följer upp behandlingen.
  • Skolan är en viktig skyddsfaktor som ska stödja elever så de kan fullfölja sin utbildning och få rätt stöd.
  • Hälso- och sjukvården kan bidra med utredning och behandling av psykiatriska och medicinska behov.
  • SiS och Kriminalvården är med när barn och unga placeras utanför hemmet eller är dömda, för att säkra en obruten vård- och omsorgskedja.
  • Civilsamhället och näringsliv kan till exempel erbjuda fritidsaktiviteter, utbildning och praktikplatser.
  • Länsstyrelserna samordnar arbetet genom de regionala råden och ger lokala aktörer praktiknära stöd, utbildning och vägledning i deras insatser.