Hälften av granskade assistansbolag kopplas till organiserad brottslighet
Hälften av de bolag som bedriver assistans till funktionsnedsatta och som polisen undersökt, används i brottslighet av sina bolagsledningar. Bland bolag som fått tillstånd att bedriva assistans de senaste fyra åren är andelen ännu högre.
– Att det pågår omfattande brottslighet inom den personliga assistansen har vi vetat länge. Men nu vet vi att omfattningen är långt större än vi tidigare har trott. Och även att brottsligheten i hög utsträckning organiseras av de som driver företag i branschen, säger Jens Ahlstrand, chef för underrättelseenheten i polisregion Väst.
Kartläggningen har gjorts inom ramen för en myndighetsgemensam rapport om assistansbranschen, Bolag som brottsverktyg i assistansbranschen.
Bland de runt 100 granskade aktiebolagen som fått tillstånd de senaste fyra åren är andelen som används i brottslighet ännu högre, 70 procent. Totalt har 166 bolag undersökts.
Flera av bolagen har kopplingar till välkända kriminella nätverk.
– Nya bolag som kommer ut på marknaden ser ut att ha kriminella kopplingar i ännu större utsträckning än de som redan finns. Det sker trots att IVO avslår höga andelar av alla nya tillståndsansökningar som kommer in, säger Jens Ahlstrand.
När ett bolag ansöker om att få tillstånd att bedriva assistans, kontrolleras de formella företrädarna mot brottsregistret. Och när bolaget godkänts sker granskning av tidrapporter och ekonomiska redovisningar, som bolaget får skicka in.
– I fall där de formella företrädarna är målvakter och tidrapporteringen består av underlag som är påhittad är sådan granskning tandlös. Den organiserade brottsligheten är för skicklig för att fastna i den typen av kontroller, säger Jens Ahlstrand.
Fokus på tillsyn mot de företag som utför assistansen och de personer som leder dem får sannolikt större effekt på att trycka ned brottslighet än enbart åtgärder mot enskilda assistenters eller brukares brottslighet, är en av slutsatserna i rapporten.
– Den organiserade brottsligheten är alldeles för skicklig för att hejdas av de kontroller som idag utförs. För att kunna ringa in aktörer som är verksamma enbart för att utföra storskaliga välfärdsbedrägerier mot stat och kommun skulle tillsynen av bolagen behöva vara betydligt mer närgången. Samtidigt behöver en sådan tillsyn vara samhällsekonomiskt försvarbar och respektera brukarnas integritet, säger Jens Ahlstrand.
Bolag som brottsverktyg i assistansbranschen Fenomenrapport (pdf, 313 kB)
Läs även artikeln: Organiserad brottslighet plundrar assistansersättningen
Fakta
Personlig assistans i Sverige utförs i stor utsträckning av privata företag, med finansiering från stat och kommuner. Idag finns cirka 850 aktiva tillstånd till företag och föreningar att utföra assistans, varav cirka 700 tillstånd innehas av aktiebolag.
Personlig assistans ges till vissa personer med funktionsnedsättning som behöver hjälp i vardagen. Den betalas av brukarens (den som får assistans) kommun och/eller av Försäkringskassan. Den kan utföras av assistenter som brukaren själv anställer, av kommunen, eller av företag eller föreningar.
Ansvaret för att följa upp regelefterlevnad och kvalitet i personlig assistans delas mellan Försäkringskassan, IVO och – i de fall där brukarens så kallade ”grundläggande behov” av assistans uppgår till maximalt 20 timmar per vecka – brukarens kommun. Försäkringskassan, eller kommunen, ska kontrollera att utbetalad ersättning används till rätt sak, och IVO ska kontrollera anordnarnas lämplighet och assistansens kvalitet.
Fenomenrapporten Bolag som brottsverktyg i assistansbranschen är författad av det regionala underrättelsecentrumet i Väst, som ingår i den myndighetsgemensamma nationella satsningen mot organiserad brottslighet.
I den samverkar statliga myndigheter med underrättelser och operativa insatser mot kriminella individer, nätverk och fenomen i en mot den organiserade brottsligheten. 14 myndigheter deltar i satsningen som sker på uppdrag av regeringen.
Dessa är Arbetsförmedlingen, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Kustbevakningen, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket, Utbetalningsmyndigheten och Åklagarmyndigheten.
Tolv nätverksmyndigheter deltar också genom informationsutbyte, strategisk samverkan och medverkan i vissa operativa insatser.
Satsningen leds av Polismyndigheten och består av nationella och regionala underrättelsecenter med representanter från en rad myndigheter.