Antagningen till polisutbildningen kan bli ännu vassare

Polismyndigheten har sedan 2018 antagit och utbildat omkring 1 500 poliser per år. De allra flesta motsvarar myndighetens behov avseende kompetens, förmåga och goda värderingar på ett mycket bra sätt.

– Vi har bra och välfungerande poliser. Men vi ska bli betydligt fler, inte minst i yttre uniformerad tjänst. Vi anser att vi har en bra antagningsprocess, men om det finns saker vi kan skruva i för att bli ännu bättre vill vi givetvis göra det för att fortsätta att få rätt personer till yrket, säger Marie Andersson på enhetskansliet för polisutbildningen på HR-avdelningen.

Arbetet redan påbörjat

Riksrevisionen har nu granskat antagningsprocessen till polisutbildningen. Rapportens slutsatser och rekommendationer ingår i det fortsatta utvecklingsarbetet, där flera av rekommendationerna som lämnas i rapporten redan är omhändertagna. Övriga tar myndigheten till sig som ytterligare underlag i det pågående förbättringsarbetet, som drivs av en grupp bestående av chefer och medarbetare med olika erfarenheter och kompetenser.

Kritiserar effektiviteten

I rapporten riktas kritik mot Polismyndigheten avseende effektiviteten och kvaliteten i antagningsprocessen. Polismyndigheten delar uppfattningen att processen kontinuerligt ska utvärderas och anpassas i takt med att kraven i yrket förändras, men ser samtidigt ett behov av att nyansera bilden då analysen i rapporten i vissa delar präglas av en förenklad problemformulering och bristande empirisk förankring.

En sådan punkt, som i rapporten beskrivs som avgörande för ett effektivt och träffsäkert urval, är behovet av arbetsanalys, alltså en analys över vad som krävs av den sökande för att vara lämplig för yrket.

Håller inte med om allt

Myndigheten menar att man i rapporten överdriver den betydelsen då urvalsprocessen redan vilar på omfattande empirisk grund såsom gedigna studier och återkommande utvärderingar där yrkesverksamma poliser har bidragit till att definiera de mest relevanta kompetenserna och egenskaperna för yrket.

– En annan del i rapporten, som vi tycker är en olycklig och alltför kraftfull slutsats, är att styrketestet missgynnar kvinnor och att det skulle behöva ändras, säger Marie Andersson och fortsätter:

– Vi menar att styrketestet speglar de fysiska krav som yrket objektivt ställer och att det krävs en djupare analys för att ändra något som i förlängningen skulle kunna påverka såväl den enskilda polisens säkerhet som den samlade operativa förmågan.

Sverige sticker ut

Riksrevisionen har även granskat regeringens och Plikt- och prövningsverkets ansvar och arbete vad gäller antagningsprocessen till polisutbildningen. De påpekar i rapporten att antagningsprocessen i övriga nordiska länder ligger inom polismyndigheterna och att det bara är i Sverige som uppdraget går till en extern part, Plikt- och prövningsverket. De konstaterar också att processen i Sverige kostar mer än i övriga Norden.