Polisen tillåts använda släktforskning för att lösa vissa grova brott
Metoden är reglerad i lag sedan 1 juli 2025.
Den 1 juli 2025 trädde ändringar i rättegångsbalken och polisens brottsdatalag i kraft som väsentligt utökade polisens och andra brottsbekämpande myndigheters möjligheter att använda biometri för att klara upp brott.
Bland mycket annat innebar lagändringarna att dna-baserad släktforskning under vissa förutsättningar blev tillåtet i utredningar om mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn.
– Det här är ett kraftfullt verktyg som vi är mycket nöjda att vi får använda i våra mest prioriterade ärenden. Samtidigt omgärdas metoden av strikta lagkrav och man ska vara medveten om att den är integritetskänslig. Den kommer bara i fråga i ett begränsat antal fall och när andra utredningsåtgärder är uttömda, säger Erik Borendal, enhetschef för NFC:s laboratorieenhet.
Ärendeinventering och nationell prioritering
Under våren 2025 gjordes en inventering i alla polisregioners utredningsenheter för att få en bild över vilka utredningar som kunde vara aktuella för metoden.
Enligt lagens föreskrifter är den dna-baserade släktforskningen att beteckna som forensisk verksamhet, då det handlar om behandling av genetiska uppgifter. Därmed är det NFC som kommer ansvara för polisens nya metod och som kommer säkra förmågan som polisen behöver för att utföra den avancerade släktforskningen.
Inte offentlig uppgift
I slutändan krävs åklagarbeslut i de förundersökningar där metoden ska användas och förundersökningssekretess kommer råda. Därmed kommer det inte vara offentlig uppgift om dna-baserad släktforskning används eller kommer användas i en utredning.
Mer om dna-baserad släktforskning
Dna-baserad släktforskning, genetisk genealogi, syftar på användningen av dna-tester i släktforskningssammanhang och används i huvudsak av privatpersoner som vill veta mer om sitt ursprung eller släktforskar.
Dna-baserad släktforskning har tidigare använts som metod i en svensk brottsutredning. Ett dubbelmord som begicks 2004 i Linköping kunde klaras upp 2020 tack vare att polisen fått tillåtelse att använda metoden inom ramen för en pilotstudie. Därefter beslutade Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, att fortsatt användning av metoden inte var möjlig för polisen, då det inte fanns lagligt stöd för den.
Det är få länder som använder dna-baserad släktforskning i brottsutredningar. När metoden införs i Polismyndigheten till sommaren blir Sverige ett av de första länderna i världen vid sidan av USA. Där dömdes en man år 2020 för ett stort antal mord och våldtäkter begångna under flera årtionden. Dna-baserad släktforskning blev avgörande för att hitta mannen, känd som ”The Golden State Killer”.
För att polisen ska kunna använda metoden behöver det finnas tillräcklig mängd dna-spår från gärningspersonen att arbeta med i en utvidgad analys. Förnyade analyser är ett måste, antingen från befintliga kvarvarande dna-extrakt eller från sparade biologiska spår. Det krävs mer dna för den utvidgade analysen och kraven på kvalitet är större än vid traditionell dna-analys.
Läs mer i polisens rapport Pilot: Dna-spår och släktforskning - Användning av släktforskningsdatabaser i brottsutredande syfte (pdf, 4 MB)