”Det bör bli obligatoriskt för kommuner och regioner att polisanmäla korruption”

Natali Engstam Phalén är jurist och brottsförebyggare på polisens nationella antikorruptionsgrupp (NKG). Bild: Natali Engstam Phalén
Mörkertalet när det gäller korruption bedöms vara stort i Sveriges kommuner och regioner. Därför ser polisens Nationella antikorruptionsgrupp (NKG) behov av att det blir obligatoriskt att polisanmäla misstänkta fall av korruption.
Inom statlig verksamhet är det obligatoriskt att polisanmäla misstankar om korruptionsbrott. Men det kravet finns i dagsläget varken för kommuner eller regioner. Det får till följd att polisen inte i tillräcklig utsträckning får kännedom om och kan utreda denna typ av samhällsskadliga brottslighet.
– Det är viktigt att få in anmälningar om misstänkt korruption från hela den offentliga sektorn. Idag bedömer vi att det finns ett stort mörkertal både inom kommunal och regional verksamhet, säger Natali Engstam Phalén vid nationella antikorruptionsgruppen.
Korruptionskänslig verksamhet
Merparten av den offentliga sektorns korruptionskänsliga verksamhet finns inom kommunal- och regional verksamhet. Det kan till exempel handla om utbetalning av bidrag, beviljande av olika typer av tillstånd och offentliga upphandlingar. Verksamheter som är intressanta för den organiserade brottsligheten och som göder den kriminella ekonomin. Stora korruptionsrisker finns också inom regionerna som står för hälso- och sjukvård. En viss del av dessa verksamheter är också samhällskritiska.
– Det är viktigt att samma regler gäller för hela den offentliga sektorn i fråga om hur man ser på korruptionsbrott. Det är inte rimligt att kommuner och regioner inte polisanmäler alla korruptionsmisstankar. Skadeverkningarna av korruption är desamma oavsett om det sker i kommuner, regioner eller staten. Det handlar i slutändan om allmänhetens förtroende för offentlig verksamhet och hur skattepengar används, säger Natli Engstam Phalén.
Polisanmäls sällan
1 november 2023 till 1 november 2024 inkom 107 anmälningar om korruptionsbrott till NKG. Av de anmälningarna stod kommuner och regioner endast för 15 anmälningar. Statskontoret konstaterar bland annat i en rapport att misstankar om korruption inom kommuner och regioner sällan leder till en polisanmälan samtidigt som myndigheter anmäler i högre utsträckning.
– Det är bekymmersamt med tanke på att så stor del av korruptionskänslig verksamhet bedrivs på kommunal och regional nivå. Ofta hanteras korruptionsmisstankar arbetsrättsligt genom att anställda köps ut. Risken är då att personen kan fortsätta sin brottslighet på andra offentliga arbetsplatser.
Lagändring behövs
För att göra det obligatoriskt för kommuner och regioner att polisanmäla krävs en lagändring. Och enligt polisens nationella antikorruptionsgrupp är det möjligt för lagstiftaren att till stor del använda sig av det regelverk som finns för statlig verksamhet.
– Det skulle skicka en tydlig signal om vikten av att med kraft bekämpa korruption inom hela den offentliga sektorn. Vi tror också att det skulle ha en brottsförebyggande effekt samtidigt som fler kan lagföras.
Korruption i Sverige (pdf, 479 kB)