Fler kontroller mot arbetslivskriminalitet 2024 gav resultat
Under 2024 ökade antalet myndighetsgemensamma kontroller jämfört med föregående år. Det resulterade i fler identifierade brott och regelöverträdelser samt i betydande ekonomiska återkrav och stoppade utbetalningar. Totalt handlar det om drygt 91 miljoner.
Arbetslivskriminaliteten leder bland annat till att människor utnyttjas, företag inte kan konkurrera på lika villkor och att skattepengar går till företag som inte har rätt till dem.
Insatser mot riskbranscher
Myndigheternas insatser riktas huvudsakligen mot riskbranscher såsom restaurang, handel, bilverkstäder och byggsektorn. Genom att samordna resurser och dela information mer effektivt kan myndigheterna nu identifiera och agera mot arbetslivskriminalitet snabbare och mer målinriktat.
– Många gånger ser vi att den organiserade brottsligheten ligger bakom och att de tjänar stora pengar på arbetslivskriminalitet. Samarbetet mellan våra myndigheter och nya möjligheter att dela information har gett oss bättre verktyg att bekämpa den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin, säger Mats Berggren, biträdande chef för nationella operativa avdelningen, Noa.
Fler som saknade arbetstillstånd
Under 2024 kontrollerade Polismyndigheten 2 340 arbetsställen vilket är 17 procent fler jämfört med 2023 (2 000 arbetsställen). På 153 av dessa påträffades personer som saknade arbetstillstånd, vilket är en ökning med 53 procent jämfört med 2023. Antal anmälda brott ökade med 23 procent, från 300 till 370.
Skydda seriösa företag och utsatta arbetstagare
Arbetet mot arbetslivskriminalitet handlar inte bara om att stoppa olagliga verksamheter, utan också om att skydda seriösa företag och arbetstagare. De ekonomiska resultaten av arbetet under 2024 har varit betydande. Totalt har myndighetssamverkan genererat drygt 91 miljoner kronor i återkrav, nekade utbetalningar, avgifter och höjda skatter till det allmänna.
Individer utsatta för människohandel eller människoexploatering har identifierats i en mängd branscher, bland annat restaurang, grön näring och skönhet- och kroppsvård.
Ny lag för delning av information underlättar
I juli 2024 trädde en ny lag med sekretessbrytande bestämmelser i kraft, den så kallade LUFFA-lagen. Den har underlättat informationsdelning mellan myndigheter vilket har gjort kontrollerna mer träffsäkra.
Årsrapport 2024 i korthet
Under 2024 har de myndighetsgemensamma kontrollerna lett till ökade återkrav, fler förhindrade utbetalningar och fler sanktioner riktade mot arbetsgivare. Totalt har över 91 miljoner kronor krävts tillbaka eller att utbetalningar har stoppats på grund av upptäckta oegentligheter.
- Arbetsförmedlingen beslutade om återkrav på 16 828 064 kronor och nekade utbetalningar på 2 273 055 kronor under 2024.
- Arbetsmiljöverket utfärdade sanktionsavgifter för totalt 24 876 776 kronor under 2024.
- Försäkringskassan beslutade om återkrav på 2 206 495 kronor och förhindrade felaktiga utbetalningar på 2 116 804 kronor under 2024.
- Skatteverket påförde kontrollavgifter för 9 595 000 kronor och höjde skatter och avgifter med 33 787 000 kronor efter revisioner och skrivbordsutredningar under 2024.
- Jämställdhetsmyndigheten identifierade 115 potentiella offer för människohandel/människoexploatering under 2024.
- Polismyndigheten kontrollerade fler arbetsställen. På 153 av dessa påträffades personer som saknade arbetstillstånd, vilket är en ökning med 53 procent jämfört med 2023. Antal anmälda brott ökade från 300 till 370, en ökning med 23 procent.
- Åklagarmyndigheten väckte under 2024 åtal mot två personer för grov människoexploatering i ett ärende som rörde bärplockare från Thailand. De dömdes senare i hovrätten till fängelse, förverkande till staten för utbyte av brott på 3 392 503 kronor och näringsförbud, och målsägandena tilldömdes skadestånd på sammanlagt 1 581 708 kronor.
Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet
Nio myndigheter har regeringens uppdrag att arbeta tillsammans för att motverka arbetslivskriminalitet inom olika branscher. Tillsammans planerar och genomförs oanmälda kontroller för att stoppa regelbrott och annan brottslighet i arbetslivet. Kontrollerna genomförs i riskbranscher som till exempel transport, bygg, bärplockning, bilverkstäder, biltvättar, slakterier, byggverksamhet, restauranger och skönhetssalonger. Sedan 2018 har myndigheterna genomfört nära 16 500 gemensamma kontroller.
Sedan 2023 organiseras kontrollerna inom ramen för samverkan i de sju regionala centren mot arbetslivskriminalitet, AKC. Dessa finns i Stockholm, Umeå, Göteborg, Malmö, Norrköping, Uppsala och Örebro.
De nio myndigheterna är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket (samordnande myndighet), Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.