Sök Mina sidor

Svenska bolag kringgår sanktionsförbud

Det förekommer sannolikt en omfattande indirekt export av produkter från Sverige till Ryssland i strid med EU:s handelssanktioner. Det framgår av myndighetsgemensamma Sanktionssamverkansrådets lägesbild.

– Vi har samtidigt ett mycket lågt inflöde av anmälningar om sanktionsbrott som inkommer till Polismyndigheten och Tullverket. Det är oroande, säger Johan Grenfors, polismästare vid NOA och ordförande i Sanktionssamverkansrådet.

Beräkningar från Kommerskollegium visar att Sveriges varuexport till Ryssland har sjunkit kraftigt som en följd av att sanktionerna successivt har införts i EU. Samtidigt som Ryssland har fallit bort som exportmarknad för Sverige syns kraftiga värdeökningar i varuexporten till länder i Rysslands geografiska närhet. Lägesbilden omfattar perioden februari 2022 till och med september 2024.

En del av den markanta ökningen förklaras av att bolag som tidigare hade betydande försäljning till Ryssland nu säljer till nya marknader, eller handlar med kringliggande länder istället.

– Det är otillräckligt för att förklara hela utvecklingen. Vi drar slutsatsen att förändringarna av handeln även beror på kringgående av sanktionerna mot Ryssland genom bolag verksamma i dessa länder, säger Johan Grenfors.

Det pågår en handfull förundersökningar gällande sanktionsbrott vid Polismyndigheten respektive vid Tullverket.

Kringgåendet av sanktioner kan ske på flera sätt:

  • Svenska bolag som tidigare exporterat till Ryssland etablerar sig på helt nya marknader med nya kunder. De nya kunderna är ofta nystartade företag.
  • Genom den stora svenska exporten till bolag verksamma i länder som inte tillämpar sanktioner mot Ryssland, varifrån vidareförsäljning sker.
  • Genom komplexa och internationella bolagsstrukturer döljs egentliga affärspartners.
  • Tillverkning eller export flyttas till dotterbolag eller filialer i länder som inte lagstiftat om sanktioner eller har svag tillämpning av sanktioner mot Ryssland.
  • Export av produkter med komponenter som kan monteras loss och användas för tillverkning av krigsmateriel.
  • Anskaffningsnätverk med specialister
  • Nyttjande av främmande makts underrättelse- och säkerhetstjänster
  • Användning av kryptovaluta.

Fakta

Sanktionssamverkansrådet består av representanter från Ekobrottsmyndigheten, Finansinspektionen, Inspektionen för strategiska produkter, Kommerskollegium, Polismyndigheten, Skatteverket, Säkerhetspolisen, Tullverket och Åklagarmyndigheten.

Myndigheterna ska samverka för att säkerställa att arbetet för ökad efterlevnad av sanktioner blir effektivt.

Perioden som omfattas i lägesbilden är från februari 2022 till september 2024.

Mer information om sanktionsbrott

Myndighetsgemensam lägesbild