Så möter Polisen en mer komplex och digital brottslighet

Det innebär dock inte att utvecklingen sker bakom stängda dörrar. Det som kan beskrivas öppet är den övergripande inriktningen för hur Polismyndigheten utvecklar arbetssätt och teknik för att möta en brottslighet som blivit mer organiserad, digital och gränsöverskridande.

Av säkerhetsskäl kan upphandlingar som rör särskilt känsliga förmågor omfattas av sekretessklausuler och tekniska säkerhetsbarriärer. Dessa åtgärder syftar till att skydda operativa metoder och säkerställa att information inte kan utnyttjas av kriminella aktörer.

Samtidigt pågår en samhällsdebatt om riskerna med avancerad dataanalys och beroenden av tekniska system inom rättsväsendet. Frågor om integritet, transparens och kontroll är därför centrala i utvecklingsarbetet.

En brottslighet som blivit digital och global

Under det senaste decenniet har brottsligheten förändrats i grunden. Den verkar lokalt men organiseras ofta globalt, med snabb informationsspridning och digitala verktyg som en självklar del av brottsupplägg. För att möta denna utveckling genomför Polisen ett teknikskifte som stärker förmågan till proaktiv, underrättelse- och informationsdriven brottsbekämpning.

Detta arbete har gett resultat, bland annat genom minskade brottsvinster inom bedrägeribrottslighet, färre stölder och ökad uppklaring inom flera brottskategorier, däribland dödligt våld i kriminella miljöer.

Teknikskifte för mer proaktiv brottsbekämpning

Brottslighetens digitala och globala dimension har medfört att Polisen i dag behöver hantera större informationsmängder än någonsin tidigare. Det handlar bland annat om stora mängder information kopplad till digitala alias, kommunikation i olika digitala kanaler, ekonomiska transaktioner och material från flera parallella utredningar som behöver kunna analyseras samlat. Denna information hanteras till stor del manuellt i utredningar och i yttre tjänst, ofta genom person-till-person-delning, vilket försvårar överblick och gör brottsbekämpningen mindre effektiv.

För att bättre kunna hantera dessa informationsmängder bygger Polismyndigheten en modern teknisk analysförmåga. Det handlar om att strukturera, sammanföra och analysera information som Polisen redan har laglig rätt att behandla, i syfte att snabbare identifiera mönster, samband och individer som bedöms utgöra störst risk.

Data stannar hos polisen

Informationsbehandlingsverktyg, inklusive avancerade analysplattformar, används som beslutsstöd för att ge bättre överblick och stärka polisens egna bedömningar – inte för automatiserat beslutsfattande. Verktygen används som analysstöd och ersätter inte polisens professionella bedömningar. Tekniken stödjer polisens arbete, den ersätter inte människors bedömningar.

All information hanteras inom Polismyndighetens egna tekniska miljöer, och externa leverantörer får inte tillgång till polisens data. Informationen ligger kvar hos myndigheten medan verktygen används ovanpå befintliga system för analys och prioritering.

För en utredare kan verktygen innebära att information från flera olika ärenden och källor kan ses samlat. Det gör det lättare att upptäcka att samma personer, platser eller tillvägagångssätt återkommer i olika brott och kan bidra till snabbare operativa åtgärder och mer träffsäkra utredningar.

– Polisens uppdrag är att bekämpa brott inom tydliga demokratiska och rättsliga ramar. Tekniken förändrar inte de ramarna, den hjälper oss att arbeta mer effektivt inom dem. När brottsligheten blir mer organiserad, digital och gränsöverskridande behöver också våra arbetssätt utvecklas. Det handlar inte om mer makt, utan om bättre verktyg för att lösa samma uppdrag på ett rättssäkert sätt. Målet är att ligga steget före brottsligheten, utan att ta ett steg bort från rättssäkerheten, säger rikspolischef, Petra Lundh.

Integritet, rättssäkerhet och svensk lagstiftning

Den tekniska förmåga som byggs omfattar förbättrad informationsförsörjning med utökad lagring, automatiserade informationsflöden och möjlighet till AI-baserad analys av flera informationsflöden samtidigt, som stöd för polisens egna bedömningar och utan automatiserat beslutsfattande. All informationsbehandling sker inom Polismyndighetens egna tekniska miljöer och hanteras i enlighet med svensk lagstiftning samt under tillsyn av ansvariga myndigheter.

Det innebär att ingen data lagras utomlands eller görs tillgänglig för andra länder, uppgifter om svenska medborgare lämnas inte heller ut genom dessa verktyg. Kommersiella molntjänster används inte, och arbetet bedrivs i enlighet med gällande regelverk för informations- och rättssäkerhet.

– IT-avdelningens uppgift är att ge rätt information till rätt person i rätt tid. När information blir lättare att överblicka kan medarbetare fatta bättre beslut och arbeta mer effektivt i en allt mer informationsintensiv miljö. Vi ser också förbättrade resultat inom flera områden, bland annat ökad uppklaring av grova brott och en stärkt förmåga att arbeta förebyggande. Tekniken är en del av ett bredare förändringsarbete tillsammans med nya arbetssätt och lagstiftning, säger IT-direktör, Håkan Klarin.

Nästa steg i utvecklingen

Satsningarna framåt syftar till att stärka Polisens förmåga att identifiera relevanta mönster och samband mellan brott och individer, så att åtgärder kan riktas mer träffsäkert och fler brott kan förebyggas och klaras upp samtidigt som rättssäkerhet och integritet värnas.