Ny anmälningsskyldighet för ordningsvakter

Anmälningsskyldighet enligt socialtjänstlagen

Från och med den 15 januari 2026 är en ordningsvakt skyldig att genast anmäla till socialnämnden om han eller hon i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Skyldigheten regleras i 19 kap. 1 § socialtjänstlagen (2025:400).

Skyldigheten att anmäla gäller även om ordningsvakten inte känner till barnets namn.  

Ordningsvakter har ingen befogenhet att kontrollera ett barns identitet enbart i syfte att kunna fullgöra anmälningsskyldigheten. Det finns dock inget som hindrar att en ordningsvakt frågar om personuppgifter.

I vilka situationer ska en orosanmälan göras?

Anmälningsskyldigheten förutsätter inte att det är klarlagt att socialnämnden behöver ingripa. Även uppgifter som är svårbedömda eller obestyrkta ska alltså anmälas, om de tyder på att ett barn kan vara i behov av stöd eller hjälp från socialnämndens sida. Det är socialnämndens uppgift att utreda vilken grund som finns för uppgifterna i anmälan och vilka åtgärder som kan behöva vidtas.

Exempel på situationer där du som ordningsvakt har en skyldighet att göra en anmälan kan vara när du får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa på grund av sitt eget beteende, exempelvis på grund av missbruk, kriminalitet och annat självdestruktivt beteende. Ett annat exempel kan vara att du får kännedom om eller misstänker att ett barn utsätts för hot, våld eller andra övergrepp från vuxna eller jämnåriga.

Rätt till återkoppling

Om du som ordningsvakt har gjort en orosanmälan kan du begära att få information från socialnämnden om huruvida utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Socialnämnden är dock inte skyldig att lämna sådan information om det bedöms olämpligt med hänsyn till omständigheterna.  

Skyldighet att lämna uppgifter till socialnämnden

Om socialnämnden har beslutat att inleda en utredning är du som ordningsvakt också skyldig att lämna alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredningen till socialnämnden.

Sekretess

Uppgift om en enskilds personliga förhållanden som hänför sig till en anmälan om oro för ett barn omfattas som huvudregel av sekretess.

Tystnadsplikten som ordningsvakter omfattas av enligt 17 § lagen om ordningsvakter utgör inget hinder för att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 19 kap. 1 § socialtjänstlagen.

Hur görs anmälan och vad ska den innehålla?

Anmälan bör göras skriftligen. I brådskande fall kan anmälan göras muntligen, men den bör då bekräftas skriftligt i efterhand. Det går inte att göra en anonym anmälan.

Anmälan ska i regel göras till socialtjänsten i den kommun där barnet bor. Om du inte vet vilken kommun barnet bor i kan socialtjänsten i kommunen som barnet vistas i guida dig rätt.

I anmälan ska ordningsvaktens egna iakttagelser och oron för det enskilda barnet beskrivas. Orsaken till oron ska beskrivas så konkret och detaljerat som möjligt. Om ordningsvakten vet vilket barn det gäller ska det anges i anmälan. Om ordningsvakt har kännedom om barnet sedan tidigare, utan att veta vad barnet heter, ska ordningsvakten lämna sådana uppgifter i anmälan som kan bidra till att barnet senare identifieras.

På Socialstyrelsens hemsida finns närmare information om bland annat anmälningsskyldigheten och hur en anmälan görs. Där hittar du också Socialstyrelsens handbok för personal i anmälningsskyldiga verksamheter.