Ingripa mot brott i digitala miljöer är en förutsättning för brottsbekämpning
När brottsligheten flyttar till digitala miljöer måste samhällets möjligheter att skydda människor följa med. Polismyndigheten vill därför se en lagstiftning som ger myndigheter bättre möjligheter att ingripa mot pågående brottslighet på nätet.
– Människor ska kunna förvänta sig samma skydd från polisen oavsett om brottet begås på gatan eller i den digitala miljön. Kriminella ska inte ha ett försprång bara för att de använder digitala verktyg när de begår brott, säger rikspolischef Petra Lundh.
I dag sker en allt större del av planeringen, kommunikationen och genomförandet av brott i digitala miljöer. Barn rekryteras till kriminella nätverk via sociala medier och spelplattformar. Äldre utsätts för avancerade bedrägerier från andra sidan jorden. Övergreppsmaterial mot barn sprids i digitala nätverk och cyberangrepp riktas mot företag, myndigheter och samhällsviktig verksamhet.
Polisen kan upptäcka, följa och dokumentera pågående brottslighet på nätet. Men möjligheterna att ingripa är begränsade jämfört med om motsvarande brott hade skett i den fysiska världen.
Polisen efterfrågar lagar som till exempel gör det möjligt att:
- stoppa rekryteringen av ett barn till ett grovt våldsbrott genom att hindra användningen av ett konto eller en digital plattform
- blockera ett IP-telefonsystem som används för bedrägerisamtal till äldre
- avbryta ett pågående cyberangrepp mot ett sjukhus eller en myndighet
- stoppa den fortsatta spridningen av sexuellt övergreppsmaterial mot barn.
Precis som i den fysiska världen ska varje åtgärd vara tydligt reglerad, stå under rättslig kontroll och användas med respekt för individens fri- och rättigheter.
– Det handlar inte om att ge upp rättssäkerheten. Tvärtom handlar det om att rättsstaten ska fungera även när brottsligheten förändras. Om polisen kan beslagta olagligt material vid en husrannsakan ska vi också kunna stoppa den fortsatta spridningen när samma material sprids digitalt, säger Petra Lundh.