2025 upptäcktes fler som arbetade illegalt i Sverige
Fler personer som arbetade illegalt i Sverige upptäcktes under 2025, efter att myndigheterna kraftigt ökat sina arbetsplatskontroller. Dessa resulterade i fler identifierade brott, ekonomiska återkrav och stoppade utbetalningar.
– Den organiserade brottsligheten tjänar stora pengar på arbetslivskriminalitet genom att snedvrida konkurrensen, inte betala skatter och avgifter, kringgå lagar och regler och utnyttja arbetstagare – en brottlighet som undergräver hela vårt välfärdssystem, säger Mats Berggren, biträdande chef för nationella operativa avdelningen, Noa.
Den kriminella ekonomin bedöms omsätta 352 miljarder kronor per år, vilket motsvarar 5,5 procent av BNP i omsättning. Svartarbete, där arbetslivskriminalitet är en del, uppskattas omsätta cirka 189 miljarder kronor per år. Inkomsterna från arbetslivskriminalitet överstiger vida inkomsterna från mer traditionella former av organiserad brottslighet som narkotikaförsäljning, bedrägerier, penningtvätt och utpressning.
Insatser i riskbranscher
Arbetslivskriminalitet förekommer i alla branscher, men de som är personalintensiva och där det finns många enklare arbeten, ses som riskbranscher. Det handlar om hotell- och restaurang, bygg, transport, städ och grön näring (jordbruk, skogsbruk, bärplockning).
Fler som arbetade här illegalt upptäcktes
I myndighetssamverkan upptäcktes 2025 fler personer som vistades och/eller arbetade illegalt i Sverige. Polismyndigheten gjorde kontroller på 2 987 arbetsplatser vilket är en ökning med 28 procent jämfört med 2024. Kontrollerna resulterade bland annat i 196 personer som arbetade illegalt i Sverige (för 2024 var det 80 personer) och 127 personer som befann sig illegalt i Sverige (för 2024 var siffran 105 personer).
Högre ekonomiska återkrav och stoppade utbetalningar
Arbetet mot arbetslivskriminalitet handlar inte bara om att stoppa olagliga verksamheter, utan också om att skydda seriösa företag och arbetstagare. För 2025 har arbetet i myndighetssamverkan genererat drygt 187 miljoner kronor i återkrav, nekade utbetalningar, sanktioner, avgifter och höjda skatter till det allmänna. Det är mer än dubbelt så mycket som 2024.
– Det kan låta lite i sammanhanget men tillsammans med resultatet från annan samverkan – till exempel i satsningen mot organiserad brottslighet – och vad vi och andra myndigheter gör själva, blir det sammantaget ett betydligt högre belopp, säger Mats Berggren.
Myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet
Nio myndigheter har regeringens uppdrag att arbeta tillsammans för att motverka arbetslivskriminalitet inom olika branscher. Tillsammans planerar och genomförs oanmälda kontroller för att stoppa regelbrott och annan brottslighet i arbetslivet. Kontrollerna genomförs i riskbranscher som till exempel transport, bygg, bärplockning, bilverkstäder, biltvättar, slakterier, byggverksamhet, restauranger och skönhetssalonger.
Kontrollerna organiseras genom samverkan i de sju regionala centren mot arbetslivskriminalitet, AKC. Dessa finns i Stockholm, Umeå, Göteborg, Malmö, Norrköping, Uppsala och Örebro.
De nio myndigheterna är Arbetsförmedlingen, Arbetsmiljöverket (samordnande myndighet), Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Jämställdhetsmyndigheten, Migrationsverket, Polismyndigheten, Skatteverket och Åklagarmyndigheten.