Efter dom om mutbrott: Strukturella brister möjliggör korruption

Polisens Nationella antikorruptions- och immaterialrättsgrupp har identifierat flera strukturella brister som möjliggjort brottsligheten.

Målet har bland annat gällt en tidigare finansstrateg vid Region Västerbotten, som nu döms till två års fängelse för att ha tagit emot mutor om drygt 9,5 miljoner kronor.

Mutorna slussades till hans privata bolag i samband med regionens placeringar via ett utländskt bolag.

Den omfattande förundersökningen har bedrivits av polisens Nationella antikorruptions- och immaterialrättsgrupp, som inom ramen för gruppens brottsförebyggande uppdrag identifierat flera strukturella brister som möjliggjort brottsligheten.

Företag som brottsverktyg

Ett centralt inslag i brottsupplägget var det aktiebolag som den tidigare finansstrategen startade kort efter att han tillträtt sin tjänst. Bisysslan anmäldes och godkändes av regionen och uppgavs avse passiva inkomster kopplade till tidigare forskning inom finansdataanalys, med en arbetsinsats om cirka en halvtimme i veckan. 

– Upplägg där mutor tas emot via bisysslor är vanligt förekommande. Ofta uppges en viss verksamhet bedrivas, men i realiteten fungerar bisysslan som en täckmantel för att dölja mutor genom fakturering av tjänster som aldrig utförs, säger Natali Engstam Phalén, brottsförebyggande specialist vid Nationella antikorruptions- och immaterialrättsgrupp.

Redan efter det första räkenskapsåret uppgick bolagets omsättning till drygt tre miljoner kronor. Samtliga intäkter kom från ett utländskt bolag som samtidigt hanterade regionens investeringar i certifikat via finansstrategen.

– Genom att granska den faktiska verksamheten i registrerade bisysslor och ta in räkenskapsinformation ökar möjligheterna att upptäcka misstänkt mutbrottslighet, säger Natali Engstam Phalén.

Visselblåsning avgörande för upptäckt av korruption

Upplägget avslöjades genom en anmälan i regionens visselblåsarsystem.

– Visselblåsare är avgörande för att avslöja korruption. Flera av våra största ärenden har börjat med att någon slagit larm. Att visselblåsningar i vissa kommuner och regioner inte tas på allvar är därför en oroande utveckling, säger Natali Engstam Phalén.

Under förundersökningen har också brister gällande upphandlingsprocesser identifierats. Bland annat genomförde finansstrategen en direktupphandling av en mellanhand, vilket enligt regionen orsakade ekonomisk skada. Eftersom finansiella tjänster är undantagna från lagen om offentlig upphandling hanterade finansstrategen själv hela processen – från offertinhämtning till utvärdering och due diligence – i strid med regionens rutiner för direktupphandling.

En fördjupad kontroll hade kunnat avslöja flera varningsflaggor; mellanhanden var en okänd aktör utan dokumenterad historik, med låg omsättning och personkopplingar till finansstrategen.

– Direktupphandlingar är ett tydligt riskområde för korruption. Det här målet visar hur avgörande insyn, flerledskontroller och leverantörsgranskning är för att upptäcka jäv och risk för oegentligheter, säger Natali Engstam Phalén.

Relaterad läsning:

Nationell rapport: Korruptionen i Sverige mer professionell och systematisk