”Alla andra skickar inte nakenbilder”

I hela landet har antalet polisanmälningar kopplat till delning av material på nätet ökat. Det är många unga som gör sig skyldig till brott och lika många, framför allt unga tjejer, som utsätts.

Det har blivit normaliserat att skicka nakenbilder och lika vanligt att de delas vidare. Elin Alinder, utredare på Ungdomsgruppen i Umeå, beskriver den virala spridning bilden kan få som ett träd som förgrenar sig. Det är svårt att stoppa spridningen när bilden väl delats.

– Det är väldigt många, generellt unga tjejer, som mår dåligt och som ångar sig i efterhand. De vill inte gå till skolan och mår psykiskt dåligt, säger Elin Alinder.  

– Det är ett jätteproblem i Umeå där det den senaste tiden skett en normalisering bland främst tjejerna att ta och skicka bilder för ”annars är man pryd” eller en nörd. Så man gör det, även om man egentligen inte vill, för att alla andra gör det. Men alla andra skickar inte nakenbilder.

Personer hängs ut med namn

Bilderna som kanske var menade till en person sprids sedan ofta till så kallade exposekonton. Konton på Tik Tok eller Snapchat som är lokala och specifika efter skola, område eller stad. Där läggs filmen eller bilden upp samtidigt som personen hängs ut med kontaktuppgifter, användarnamn eller skola.

Skicka inte bilden vidare 

– De som sprider bilderna eller filmerna tycker ofta att det är en kul grej. Att ”hon skickade den ju frivilligt”. Det finns inget konsekvenstänk. Det är ingen som stannar till och funderar över hur personen som är med på bilden eller filmen kommer att reagera. Kommer personen bli glad att du delar den vidare – vet du inte eller att svaret är nej, skicka den inte vidare. Det är så enkelt, säger Elin Alinder.

– Det är en form av mobbing. Förut kunde man få ett avbrott när man kom hem, nu är mobbarna överallt där telefonen är.

Anledningar att inte använda exposekonton - den som utsätter

Det finns flera brott du kan begå genom att ”exposa” någon. Exempelvis barnpornografibrott, förtal eller olaga integritetsintrång. Varje gång en bild eller film på en person i utsatt situation delas är det lika med ett nytt övergrepp på personen. Påföljden, beroende på ålder, kan bli ungdomsvård eller ungdomstjänst.

– Men vi måste se bortom vad som är brottsligt. Det handlar om att visa medmänsklighet och omtanke, säger Jonas Edin, utredare på ISÖB, avdelningen för Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn, i region Nord.

– Alla vuxna har ett enormt ansvar att prata med ungdomar, att uppmana dem att vara snälla mot varandra. Engagera dig i barnets liv på nätet – inte bara hur det varit i skolan.

Det finns varningsklockor 

Idag handlar det inte om att varna för okända gubbar på internet fortsätter Jonas Edin. Istället måste man sätta sig in i hur sociala medier fungerar, hur man kan begränsa dem och prata beteenden hos såväl okända som bland bekanta och kompisar. Varningsklockor man bör vara uppmärksam på är om personen vill prata mycket om nakenbilder eller skickar andra typer av olämpliga bilder.  

– Vuxna och samhället skuldbelägger ofta men det är viktigt att ungdomen har en trygg vuxen att vända sig till. Den relationen skapas bättre genom att inte ha ett förbjudande eller skuldbeläggande klimat – förbjuder man till exempel sociala medier så kommer inte barnet våga berätta om något händer. Var istället tydlig med vad som kan hända och vad barnen ska göra om något händer, säger Jonas Edin.

Se den utbildande filmen om exposekonton

– Det bästa rådet om något händer är att stänga av mobilen och vända sig till en vuxen man litar på.  Det är viktigt att poängtera att det aldrig är barnets eller ungdomens fel. 

Din polisanmälan kan förhindra att andra drabbas

Polisen vill att alla sexualbrott på nätet anmäls. Du behöver inte själv veta om det du har varit med om är ett brott, det vet polisen. Spara så mycket som möjligt som har koppling till händelsen och anmäl så snabbt som möjligt. Din anmälan kan förhindra att någon annan drabbas.

Det finns stöd att få för unga som blivit utsatta hos flera organisationer som till exempel Ecpat och Friends stödlinjer. Information och länkar till organisationerna finns bland annat på polisens webbplats, Nakenbilder - ta, ha och dela.

Mediakontakt:

Elin Alinder, utredare på Ungdomsgruppen i Umeå
elin.alinder@polisen.se