Den ekonomiska brottsligheten är ett hot mot samhällskontraktet
Den stora och snabba samhällsomvandlingen i norra Sverige skapar möjligheter för såväl seriösa som oseriösa aktörer. Kunskap och samverkan ger styrka i arbetet mot ekonomisk brottslighet.
Mycket stora pengar är i omlopp när ett nytt samhälle i snabb takt ska byggas av många privata och offentliga, lokala och globala aktörer. Att fler får kunskap om hur ekonomisk brottslighet kan se ut, liksom samverkan med andra myndigheter, med informationsdelning och gemensamma kontroller, är nyckeln till att komma åt den ekonomiska brottsligheten.
– Den ekonomiska brottsligheten riskerar att skada samhällskontraktet när den kriminella ekonomin växer och riskerar att slå ut den friska delen av ekonomin, säger Micael Säll Lindahl, regionpolischef i Nord. Myndighetsgemensamma kontroller är ett kraftfullt medel mot den ekonomiska brottsligheten.
Frida Kröger Nygren, chef för underrättelseenheten i polisregion Nord, fortsätter:
– Det finns ett antal sårbarheter i samhället som behöver täppas till. Det behöver göras gemensamt genom att få kontroll över de företag som utnyttjar systemet.
Samverkan bygger styrka
Projektet Mobilisering mot ekobrott i norra Sverige har tagit fram en film som beskriver hur den ekonomiska brottsligheten inom ramen för samhällsomvandlingen ser ut, varför det är ett samhällsproblem och hur polisen med ökad kompetens och myndighetssamverkan kan motverka den.
I filmen medverkar Micael Säll Lindahl och Frida Kröger Nygren liksom Lotta Sundström, chefsåklagare och kammarchef på Ekobrottsmyndigheten i Umeå och Sofia Lundberg, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan vid Umeå universitet. De bidrar med olika perspektiv på ekonomisk brottslighet och är överens om att myndigheter och andra aktörer behöver samverka och samlas kring problemet.
Att ha en gemensam förståelse av problemet, dela lägesbilder och samverka operativt ser de som framgångsmedel i arbetet mot ekonomisk brottslighet.
– Filmen visar också på en riktning framåt i arbetet mot ekonomisk brottslighet, inte bara för polisen utan även för samverkande myndigheter, kommuner, näringslivet och civilsamhället, menar Frida Kröger Nygren.
”Den ekonomiska brottsligheten berör alla”
Alla bör ha kunskap om vad ekonomisk brottslighet är och hur det påverkar samhället, oavsett om man arbetar på Polismyndigheten eller andra myndigheter, i offentlig sektor eller i privata företag.
– Det är av allra största vikt att vi kan fördjupa kunskapen om ekonomisk brottslighet och skapa en förståelse av problembilden och den ekonomiska brottslighetens enorma omfattning, säger Frida Kröger Nygren, och fortsätter: och filmen hoppas vi ska göra just det. Den ekonomiska brottsligheten berör alla.
Alla kan göra något
Alla kan komma i kontakt med och uppmärksamma ekonomisk brottslighet – om man vet vad man ska vara uppmärksam på. Tipsa polisen på 114 14 om exempelvis:
- Onormala rörelser i trafiken såsom överlastade ekipage, avfall som inte körs mot anläggning eller godstransport i privatbilar
- Byggarbetsplatser som avviker från det normala med exempelvis arbete på höjd utan fallskydd, där många arbetsfordon saknar företagsemblem/logotyp, osorterat avfall, byggarbetsplats utan avgränsning eller allmänt skräpig/rörig arbetsplats
- Nya skogsvägar med bärlager av exempelvis rivningsavfall
- Många personer som bor trångt på liten yta
- Intensiv kontanthantering av personer som uppfattas arbeta på en större anläggning
- Du hör talas om att ett företag accepterar upprepade eller allvarliga arbetsmiljöbrister.
Om projektet Mobilisering mot ekobrott
Polisregion Nords mobilisering mot ekobrottsligheten i norra Sverige syftar till att förstärka förmågan att bekämpa den ekonomiska brottlighet som följer på samhällsomvandlingen. Förmågan ska stärkas genom bland annat kompetensutvecklande åtgärder, en utvecklad samverkan samt en stärkt omvärldsbevakning. Projektet medfinansieras med EU-medel via Svenska ESF-rådet.
