Din skyldighet: Förkorta djurets lidande

– Gällande viltolyckor med rådjur ser vi alltid en uppgång från mars till maj. Det har att göra med att det är en ökad rörlighet bland djuren, säger Sören Hallin, viltsamordnare på polisen i region öst.

En anledning till uppgången är dels att djuren söker efter gott vårgräs. Men det handlar också om att honorna (som i rådjurens fall kallas getter) ska få nya ungar och då stöter bort fjolårets.

Detsamma gäller för älgar, som löser problemet med tuffare kärlek än vad rådjuren gör.

– Älgkorna är ganska brutala mot dem. De lägger öronen bakåt och attackerar dem helt enkelt. Kalven förstår inte vad som händer och blir förvirrad, säger Sören Hallin.

Hamnar fel

Rådjuren motar inte bort sina ungar på samma sätt och därmed tenderar årsgamla rådjur inte bli lika förvirrade som till exempel älgar som drabbas av en mer hårdhänt avvänjning och kan hamna fel.

Det är därför inte allt för sällan man ser unga älgar som letar sig in i bostadsområden.

–  Om man skulle stöta på en älg, eller ett annat vilt djur, så är det viktigt att inte störa den. Backa undan och så kommer den i normalfallet att ge sig iväg. Sedan finns det individer som kan göra utfall eller vara till problem vid flera tillfällen. Då kan polisen i förlängningen ta beslut om att avliva djuret.

Fel sida stängslet

Många samtal till polisen handlar också om djur som letar sig ut från hålen i viltstängslen och betar intill exempelvis motorvägar.

–  Det har att göra att det är smakligt gräs där som de vill åt. Men faktum är att de brukar gå tillbaka samma väg de kom. Så när man skickar ut jägare eller polispatrull för att motverka att en viltolycka händer så har djuren redan gett sig iväg, säger Hallin.

Du har skyldigheter

Men ibland, trots förebyggande arbete och stängsel sker alltså trafikolyckor med vilt. Då är det viktigt att veta hur man som förare förväntas agera.

–  Det handlar bland annat om att ringa 112 direkt när det inträffat och noggrant märka ut platsen, säger Sören Hallin.

Ett skadat djur tenderar att söka sig ut till skogen och lägga sig i så kallad sårlega. En jägare skickas därför ut, i normalfallet med hund, för att spåra upp och avsluta lidandet. Om platsen inte är utmärkt vet jägaren inte var man ska börja, och det kan i sig leda till att spårhunden inte får upp något spår alls och det påkörda djuret lider till döds istället.

– Att märka ut platsen är grundläggande för ett lyckat eftersök. Det handlar ju om att vi ska lyckas att förkorta djurets lidande.

Vad kan hända om man inte märker ut platsen och ringer polisen?

– Då kan man bli misstänkt för jaktbrott enligt jaktlagens 40:e paragraf. Det är viktigt både för lidandets skull, men också för att markägare, som faktiskt har rätt till djuret ska ha en chans att ta vara på det om man vill. Straffet kan då bli dagsböter.

Om djuret lider, får man avliva det själv då?

– Ja, om man bedömer att man har kunskapen och kan göra det på ett etiskt sätt så finns det stöd i lagen för att avliva det. Det gäller även om man är på annans mark. Men man ska fortfarande ringa 112 oavsett om man avlivat det själv, eller om djuret dött vid kollisionen.

Siffror för region öst, hämtade från viltolycka.se. Statistiken är tagen fram till den 21 maj 2025.

• 24218 djur har varit inblandade i viltolyckor i Sverige hittills under 2025. Det kan röra sig om flera djur i en olycka. Alla djur har inte dött. Det kan också röra sig om djur som kontrollerats av jägare eller inte anträffats vid eftersök. För fullständig statistik; se viltolycka.se.

3661 av dessa olyckor har skett i region öst uppdelat på länen enligt nedan.

Södermanland - 1130 viltolyckor uppdelat på:

• 247 dovhjortar
• 12 kronhjortar
• 617 rådjur
• 6 älgar
• 177 Vildsvin
• Resterande del: Övriga djur

 Östergötland 1086 olyckor, uppdelat på: 

• 342 dovhjortar
• 6 kronhjortar
• 813 rådjur
• 23 älgar
• 212 vildsvin
• Resterande del: övriga djur
  
  

Jönköping 1 123 olyckor, uppdelat på:

• 19 dovhjortar
• 1 kronhjort
• 859  rådjur
• 133 älgar
• 97 vildsvin
• Resterande del – övriga djur