Polisområde Södermanland tar krafttag mot våld i nära relation

Polisområde Södermanland jobbar varje dag, året runt med insatser kopplade till våld i nära relation, både brottsförebyggande och med att utreda redan begångna brott.

- Våld i nära relation betraktar vi som ett av de grövsta våldsbrotten vi har. Det är en viktig och prioriterad brottskategori och vi kände att vi behöver göra en kraftansträngning inom det här området, säger Mattias Forssten, chef polisområde Södermanland.

Under en period har trycket på utredningar kring våld i nära relation vuxit och arbetsbelastningen blivit smärtsam. Situationen blev så pass påtaglig att en förändring krävdes för att få till ett bättre arbetssätt.

Förstärkningen kom i form av fyra extratillsatta utredare, Sara Van Der Zwan, Jenny Hejde, Frans Hanna och Camilla Tholerud och Anna Lindquist som fu- ledare och ansvarig för den utökade resursen.

- De senaste månaderna har vi tillsammans gjort ett stort arbete för att vända utvecklingen. Med nya rutiner, tydligare prioriteringar och bättre samverkan är vi nu i takt och kan ge snabbare stöd till de som drabbas, säger Anna Lindquist, fu ledare.

Skiftat fokus

I relation till den våldspiral som polisområdet befann sig i för några år sedan då stora resurser lades på att motverka sprängningar och skjutningar och minska spänningarna mellan de kriminella gängen, har resurser nu kunnat omfördelas för att göra starkare insatser i anslutning till våld i nära relation, ett beslut som fattades i polisområdets ledningsgrupp.

- Inom polisområdet har vi en tydlig ambition att jobba mer proaktivt. För att kunna göra det behöver vi omhänderta de ärenden som redan finns i våra utredningar, för att säkerställa att vi kommer till ett läge där vi fullt ut kan använda de system och de metoder som vi behöver för att uppnå maximal effekt, säger Mattias.

Resultatet blev att tillsätta en förstärkning som med ett målmedvetet arbete och gemensamt engagemang bidragit till att situationen blivit bättre när det gäller minskade balanser.

- Det vi gjort är att vi satt tydliga mål och följer upp dem varje vecka. Vi har kontroll på ärendena och ser till att skapa bra förutsättningar för ärendets bästa, genom att arbeta med exempelvis Samla och ha tät samverkan med åklagarkammaren. Vi har även använt oss av RRI där vi har tyckt att det är lämpligt, säger Anna.

Nyckeln till framgång

Det finns många faktorer till nyckeln till framgång, som exempelvis ärendesamordning, starkt samarbete och öppna dialoger både inom gruppen men också med åklagarna och med barnförhörsledare. Även en god planering och ett gemensamt ansvarstagande har gjort att det minimerat stopp i flödet och därmed gjort arbetet effektivare.

- Vinsten är att vi alla jobbar för ärendets bästa. Stor framgångsfaktor är att vi har tydlig styrning och närvarande ledarskap med utsättningar och individsamtal, som ger struktur i vardagen. Jag vill också lyfta det fina stöd vi fått från IGV 13, utan dem hade vi inte löst vissa av våra ärenden, säger utredaren Frans Hanna.

Samarbete som ger effekt 

Satsningen i polisområdet handlar inte enbart om det reaktiva utredningsarbetet. Även det proaktiva arbetet förstärks och faktum är att det proaktiva arbetet växer i hela region Öst. Ett exempel är lokalpolisområde Katrineholm där man utvecklat en modell som fått stor betydelse. Här har man tagit ett samlat grepp om så kallade fokusindivider Våld och Fokusindivider BIN i LPO Katrineholm och byggt upp en struktur som gör det möjligt att agera tidigare, tydligare och mer samordnat mellan olika funktioner, mot personer som riskerar att begå allvarliga brott.

Arbetsgruppen träffas en gång i månaden. Under mötena bedöms aktuella ärenden och individer utifrån helhetsbilden som varje funktion bidrar med. Gruppen beslutar om inriktning, konkreta åtgärder och ansvarsfördelning.

- En av styrkorna med arbetssättet är att varje expert tar ansvar för de delar som naturligt ligger inom deras område, vilket gör att inga moment riskerar att tappas bort, säger Johnny Onbiner, operativ samordnare i Katrineholm. 

Här skapas förutsättningar för att både förebygga och förhindra brott samt ge skydd åt utsatta. Det fattas även beslut om att ta in nya individer som fokuspersoner eller avsluta ärenden som inte längre är aktuella. Samtidigt har arbetssättet en inbyggd trygghet, som innebär att personer som inte bedöms som fokuspersoner i gruppens arbete ändå kan hanteras av andra verksamheter så att inget fall lämnas utan åtgärd. 

- Alla får en bra gemensam lägesbild och drar åt samma håll, med samma uppdaterade kunskap kring individerna som finns med i arbetet, säger Johnny.