Sök Mina sidor

Unga kvinnor under radarn när de begår brott

Kommunpolisen Ida Dehnisch arbetar för att fler vuxna ska öka sina kunskaper om hur rekrytering av unga till kriminalitet ser ut. Risken är stor - även när det gäller unga kvinnor - och det finns flera varningstecken att ha ögonen på.

Ida Dehnisch är kommunpolis i lokalpolisområde Järfälla och har de senaste åren varit ute mycket på skolor och pratat med föräldrar och andra vuxna om hur rekrytering till nätverk och kriminalitet kan se ut. 

– Många vårdnadshavare tror att föreläsningarna om hur barn och unga rekryteras till kriminalitet endast riktar sig till dem med söner och det har genom åren funnits en uppfattning att rekryteringen till kriminalitet inte alls berör tjejer. Den här fördomen arbetar jag aktivt med att slå hål på, säger Ida Dehnisch.

Unga kvinnor dras också in kriminalitet och begår brott. Men det har inte uppmärksammats på samma sätt av varken polisen eller övriga samhället tidigare. Tecknen på att de dras in i kriminalitet kan vara likande som för killar, men det finns också andra saker vuxna ska vara uppmärksamma på. Här kan alla vuxna runt de unga göra skillnad – mor och farföräldrar, fritidsledare, tränare, fältassistenter med mera. 

Unga kvinnor ofta möjliggörare till brott

– Ofta är och har tjejer varit så kallade möjliggörare och vi har fall där tjejer, i extremfallet, förvarat handgranater i sitt sovrum. Att vara möjliggörare kan också innebära att de förvarar narkotika eller vapen, eller att de hjälper till på andra sätt då brott begås. Att beställa en taxi till någon som ska genomföra en skjutning eller sprängning exempelvis, säger Ida Dehnisch. Tjejer som utförare har även uppmärksammats den senaste tiden och det gäller att inte tro att man som tjej eller kille endast kan göra det ena eller det andra kopplat till kriminalitet. 

Det vuxna ska vara uppmärksamma på är bland annat barnets mobiltelefon och hur den används. Vilka kontakter har hon? Hur använder hon Swish? Vilka chattar hon med? Vilka appar finns i telefonen?

En annan sak att vara uppmärksam på är om hon kommer hem med dyra väskor eller märkeskläder. 

– Vet du vad din dotter har för väska och hur hon haft råd med den? Är det en väska som står i proportion till de inkomster eller pengar hon har och verkar det rimligt? Idag är det höga krav på vad en ung tjej förväntas ha och därmed lägga pengar på. Men var kommer pengarna ifrån? Intressera dig för vad ditt barn gör – du gör det för ditt barns skull och bästa, säger Ida Dehnisch.

Det händer inte bara andras barn

Det går inte att säga att det är en viss typ av barn eller unga tjejer som dras in i kriminalitet. Det finns såklart ett antal riskfaktorer som gör risken att hamna i kriminalitet större, men det kan också vara barn och tjejer som kommer från en familj med god ekonomi - men som vill ha mer än vad som ryms inom det som de kan köpa med de pengar de får hemifrån. 

Det finns också unga kvinnor som drömmer om eller försöker leva upp till en livsstil som de inte har pengar till, många gånger med influencers som förebilder. Dyra salongsbesök, som innefattar såväl naglar, ögonbryn, hår och injektionsbehandlingar, är kostsamma och kräver regelbundna påfyllningar, men har också normaliserats av vuxenvärlden. Där tror Ida Dehnisch att många vuxna saknar insikt om dessa kostnader och vad som är rimligt för en tjej eller ung vuxen kvinna. 

Att som tjej, eller kille, växa upp med missbruk, kriminalitet eller våld är såklart andra stora riskfaktorer, eller att man har svårt i skolan och saknar stöd. 

– Att ha en tillvaro som är meningsfull, hanterbar och begriplig är viktiga delar för att unga människor ska må bra, säger Ida Dehnisch.

Föräldrarnas vanligaste frågor

De vanligaste frågorna som föräldrar ställer till Ida Dehnisch och hennes kollegor när de är ute och pratar om rekrytering till kriminalitet är vilka varningstecken som finns och på vilka platser som unga utsatts för rekrytering eller riskerar att dras in i kriminalitet.

– Varningstecken är flera. Att humöret och barnets beteende förändras plötsligt, att barnen kanske har nya och äldre vänner, att det smusslas och att du inte får se vad ditt barn gör på telefonen, nya tillhörigheter som det är oklart hur barnen haft råd med – är några delar, säger Ida Dehnisch.

Var sker då rekryteringen av unga? På vilka platser är barnen särskilt utsatta?

– Tyvärr är svaret att rekryteringen sker överallt där barn och unga finns. Det är i sociala medier, det kan vara vid fotbollsplanen, det kan vara i ett centrum, vid en snabbmatskedja, utanför en fritidsgård. Helt enkelt på platser där unga människor finns, säger Ida Dehnisch.

Finns det någon ålder då man ska vara extra uppmärksam är en annan fråga. Där har Ida Dehnisch ett tydligt råd:

– När du ger ditt barn en mobiltelefon för första gången och när ditt barn börjar få gå själv till olika platser, alltså när du börjar släppa på kontrollen – då är det dags att skapa kontroll i nya avseenden.

Viktigt att våga fråga och ta sitt vuxenansvar

Under sommarlovet är det extra viktigt att vara uppmärksam. Barnen har då inte vuxna kring sig på samma sätt som då de går i skolan eller har olika fritidsaktiviteter. Dygnet förskjuts och barnen är uppe senare och sover längre och träffar kanske inte heller sina föräldrar på samma sätt. 

– Arenan att rekrytera blir större och vuxenkontrollen mindre. Som vuxen handlar det om att våga fråga samt att vara intresserad och insatt i vad som kan hända. Det finns föräldrar som tvekar när det gäller att titta i sitt tonåriga barns telefon eller rum, men det är av vikt att ta det ansvaret och vara mer med i barnets liv, avslutar Ida Dehnisch.

Gängsnacket

Foldern Gängsnacket riktar sig till föräldrar och andra viktiga vuxna med information om risker att barn kan bli rekryterade till kriminella gäng, varningssignaler och var man kan vända sig för stöd. Materialet är framtaget av länsstyrelserna tillsammans med polisen och har även översatts till nio språk (engelska, arabiska, centralkurdiska (sorani), franska, persiska (farsi), somaliska, spanska, tigrinska och turkiska).

Gängsnacket - En guide för föräldrar och andra viktiga vuxna (pdf, 643 kB)

Språkversioner, på Länsstyrelsens webbplats.