Sök

Avslöjade sexbrottsling med 20 olika identiteter

Barnen trodde att det var olika personer som kontaktade dem för att få nakenbilder och filmer. Men polisens utredare avslöjade att en enda man haft 20 olika identiteter.

Det är tidig novembermorgon 2019 i ett lugnt bostadsområde i Skövde.

Efter två polisanmälningar har polisen internetspanat och fått träff på en IP-adress hos en 29-årig man.

Mannen ligger fortfarande i sängen när polisen slår till.

Under några timmar finkammas 29-åringens bostad. Datorer, mobiler, minneskort. Utredarna hittar även ett kollegieblock som blir en viktig kodnyckel i förundersökningen: Där finns namn på barn i åldrarna 10 till 15 år. Förutom deras telefonnummer även så kallade alias, som de använt när de chattat med mannen via mobilappen Snapchat, där bilder och filmer delas blixtsnabbt mellan användarna.

De flesta av barnen har skickat nakenbilder och i några fall även filmer på sig själva när de utför olika sexuella handlingar framför kameran.

Hundratals dokumenterade övergrepp

Polisen hittar 319 stillbilder och 38 filmer med dokumenterade övergrepp på barn. Åtta klassificeras som särskilt hänsynslöst övergreppsmaterial.

– Vi börjar lägga pussel utifrån noteringarna i anteckningsblocket för att se vilka bilder som hör ihop med vilka personer, säger Maria Gustafsson vid it-brottscentrum i region Väst som var hand- läggare i utredningen.

En av de utsatta flickorna är 13 år när hon nappar på ett förslag på Snapchat om gratis cigaretter från ”Mi”. Det är i slutet av sommarlovet 2019. Mi utlovar ”cigg, alkohol eller gräs” om hon skickar bild på sig själv med bar överkropp. Men när Mi bara vill ha fler bilder raderar 13-åringen kontakten.

Då hör 16-årige ”Peter” av sig och säger att de går på samma skola och nu har han fått nakenbilden från Mi. Om 13-åringen inte skickar fler bilder, ”typ sjuka grejer”, ska han sprida bilderna till alla på skolan. ”Du har fem sekunder på dig…”, hotar Peter.

Ytterligare två, ”Martin” och ”Nicole”, hävdar att de har kontakt med de andra på Snapchat.

Till slut är pressen så stor från de olika personerna att hon börjar skicka allt han vill ha: bilder, filmer. Det pågår nästan varje dag – i en månad.

Först efteråt får flickan veta att Mi och de andra är fejkade alias för samma person: 29-åringen från Skövde. Sammanlagt har han 20 Snapchatkonton med en fingerad identitet för varje.

Varför utger han sig för att vara olika personer? Av nyfikenhet för att se om 13-åringen ska gå med på det, svarar han själv vid rättegången. Han vill se hur långt han kan pressa offren men utan något sexuellt syfte, hävdar han.

Men 29-åringens minnesbilder är vaga eftersom han haft så många kontakter igång samtidigt. Frågan varför får aldrig något riktigt svar: ”Han förstod att det var fel men av någon anledning så stoppade han det inte.”

Pågått i månader

Efter tillslaget hösten 2019 rullar polisens utredare upp en brottsserie som pågått i månader.

Utredarna Andreas Grym och Lars Uggla spårar ett 80-tal tjejer och en kille. Alla misstänks ha utsatts för övergreppen på nätet. Lars Uggla är också den som förhör 29-åringen.

Materialet är omfattande. För att kunna hantera allt knyts fler medarbetare till utredningen. Sara Heintz och Jessica Khoury Ibrahim håller bland annat förhör med vittnen, till exempel alla föräldrar.

Tre barnförhörsledare, Maria Gustafsson, Frida Lindström och Victoria Björkenstam hör de utsatta. Brottsoffren finns på olika platser i landet så även utredare i andra polisregioner än region Väst involveras. Totalt hörs 51 barn och 32 ungdomar.

I många fall är de utsatta tjejerna sköra och därmed lätta offer för 29-åringen. En del har bara velat ha bekräftelse från en okänd vän på nätet. När kontakterna övergår i skarpa hot vågar många inte berätta för vare sig föräldrar eller andra vuxna, säger Maria Gustafsson:

– Några vågar inte ens i våra förhör vidgå att det är de själva som förekommer på bilderna. De tycker att det är pinsamt och skämmigt, trots att de inte gjort något fel utan är vilseledda och lurade. När allt kommer upp igen under utredningen skäms de ännu mer. En flicka ligger ned i fosterställning när hon ska berätta.

Professionell yrkesroll

Maria Gustafsson har hållit många barnförhör, men säger att det är påfrestande även för den med lång erfarenhet.

– Det tar på krafterna när jag ser att de blir så ledsna. Men att jag själv får tårar i ögonen hjälper inte barnen, utan i förhörssituationen måste jag gå in i en professionell yrkesroll.

Det innebär att hon måste stå emot impulser av medmänsklighet:

– Ibland skulle man bara vilja krama om dem eller hålla dem i handen, men det kan jag inte göra. De ska inte berätta för att göra barnförhörsledaren nöjd. Efteråt kan de faktiskt säga att det är skönt att berätta för mig eftersom jag varken blir ledsen eller tar ställning.

Rättegången mot 29-åringen pågår hösten 2020 i Skövde tingsrätt.

I domen fälls han på 18 av 24 åtalspunkter, bland annat grovt utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuellt ofredande, kränkande fotografering och barnpornografibrott.

Förutom ett fängelsestraff i sex år och sex månader ska 29-åringen också betala skadestånd till 68 brottsoffer på mellan 5 000 och 115 000 kronor vardera, det högsta beloppet tilldöms den 13-åriga flickan. 

Framgångsfaktorer i utredningen

  • Tidigt bilda en arbetsgrupp med olika kompetenser som får arbeta fredat.
  •  Att ha ett lärande perspektiv där alla delar med sig till varandra.
  • I jakten på bevismaterial behöver inte brottsoffrens telefon tömmas helt och hållet för att få tillgång till Snapchat-material.
  • Granskning av övergreppsmaterial tar tid. Bra om flera personer delar på den svåra arbetsuppgiften.
  • De som granskar övergreppsmaterial får professionellt samtalsstöd men stödet från kollegorna är också viktigt.

Barnförhörsledarens råd: ”Prata med era barn”

Enligt barnförhörsledaren Maria Gustafsson döljer barnen ofta vad de varit med om på grund av skam och skuld.

– Mitt främsta råd till föräldrar är att prata mer med sina barn om vad de gör på nätet, säger hon.

Utan att skrämma är det viktigt att förklara vad som kan hända, till exempel att bilder på nätet nästan är omöjliga att radera i efterhand.

– Det handlar om att stärka barnen så att de vet att de alltid kan ta kontakt med en förälder eller annan vuxen om de råkar ut för någon form av hot eller om de skickat iväg bilder de efteråt ångrar.