Vem är den okände mannen?

Vem var han, mannen vars skelettdelar hittades i en skog i Halland förrförra året? När han inte kunde identifieras anlitade polisen en ansiktsrekonstruktör. Nu ska mannen efterlysas med hjälp av bilder på ansiktet.

  • Foto av ett, i lera,  återskapat ansikte.
    Vem är han? Polisen efterlyser den okände mannen med hjälp av bilden på hans återskapade ansikte.
  • Plastkopian av kraniet, innan ett ansikte av lera skulpterades på det.
    Plastkopian av kraniet, innan ett ansikte av lera skulpterades på det.
  • Plastkopian av kraniet, som har skrivits ut med en 3D-skrivare.
    Plastkopian av kraniet skrevs ut med en 3D-skrivare.
  • Steg för steg bygger Oscar Nilsson, med lera, upp ansiktet på plastkopian av den döde mannens kranium.
    Med lera rekonstruerar Oscar Nilsson den döde mannens ansikte.
1/4

Orten Hällede ligger på gränsen mellan Halland och Skåne. Det är här som ett par, den 25 januari 2020, tar en skogspromenad som de förmodligen aldrig kommer glömma.

De går på en liten, knappt farbar, skogsväg. Vägen slutar med en vändplan och paret fortsätter in i skogen. Ett par hundra meter längre fram ser de det: delar av ett människokranium ligger på marken.

När polisen kommer till platsen upptäcker de en liten benbit som sticker upp från marken i närheten av kraniet.

Förhör hålls med de som bor i de närmaste gårdarna och med markägarna. Likhundar och arkeologhundar söker av området. Resterna efter nästan helt uppbrända plastbackar hittas, och ett cementblock med benrester i. Ett par hundra meter från kraniet hittas små benfragment.

Polisen konstaterar att backarna måste ha stått på en gräsplätt innan de grävdes ned, eftersom det sitter fast gräs på undersidan. En professor, som är expert på gräs, på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, anlitas. Han kan bedöma i vilket utvecklingsstadium gräset är.

– Han kom fram till att det hade kommit dit mellan juni och september 2019, alltså fyra till sju månader innan vi hittade skelettdelarna, säger Lars-Gunnar Perlinger, som arbetar med utredningen.

Flera fynd görs, bland annat kläder.

En tröja som hittas visar sig vara tillverkad hösten 2018. Den har sålts i bland annat Sverige, Tyskland och Tjeckien.

Specialist på osteologi

Petra Molnar, kriminaltekniker på forensiska sektionen i Stockholm, kopplas in på fallet.

Hon anlitas av polisen i Halland eftersom hon har specialkompetens inom osteologi, och har arbetat med flera kalla fall. Hon är arkeolog i botten och doktorerade 2008 i osteoarkeologi, läran om människors och djurs skelett.

Petra Molnar undersöker alla upphittade delar av den okände mannens skelett, och kartlägger skadorna.

Undersökningarna av skelettdelarna visar att personen var en man, född runt 1986. Enligt en Kol 13-undersökning var han inte av skandinaviskt ursprung. Andra undersökningar, av framför allt tänderna, vittnar om att han troligtvis kom från forna Östeuropa. Radioaktiv strålning från olika berggrunder lämnar spår på framför allt tänderna och kan indikera var man har vuxit upp.

– Vi har skickat en dna-profil från en tand till polisen i drygt 50 länder och till Interpol. Det har kommit många svar, men ingen träff, säger Lars-Gunnar Perlinger.

– Vi har också gjort familjesökningar i polisens dna-register, men inte fått någon träff. Dessutom har vi gått igenom alla anmälningar om personer som har försvunnit i Sverige. Där fanns några intressanta spår, bland annat efter en försvunnen rumänsk man, men det visade sig att han levde.

När personen inte kan identifieras föreslår Petra Molnar att Oscar Nilsson ska anlitas. Han är arkeologen och konstnären som har specialiserat sig på att rekonstruera ansikten. Med hjälp av lera bygger han upp ansikten på kopior av kranium. Få i världen arbetar på det sättet, med manuellt hantverk som metod. Oscar Nilsson känner inte till någon annan i Sverige som gör det. Däremot finns det fler som gör digitala ansiktsrekonstruktioner.

Återskapade Bockstensmannen

Sedan 25 år tillbaka arbetar Oscar Nilsson på uppdrag av olika museer, både i Sverige och andra länder. Det var han som återskapade ansiktet på Bockstensmannen i Varberg, och på dödsoffer från Vasaskeppet.

Oscar Nilsson tackar ja till uppdraget.

Det är andra gången han får ett uppdrag från polisen. Förra gången rekonstruerade han ansiktet på kraniet efter en man som hittades i Skåne 2003 och kallades Ekebymannen. Men mannen har fortfarande inte kunnat identifieras.

Första steget är att Oscar Nilsson ska få en kopia av kraniet, som han kan arbeta med. Petra Molnar vet att nationellt forensiskt centrum, NFC, i Linköping tidigare har gjort en 3D-modell av ett kranium. Hon kontaktar därför gruppen Sensorteknik på informationstekniksektionen på NFC och kommer i kontakt med forensikern Staffan Rattfält.

Han kontaktar i sin tur rättsläkare Anja Petaros på Rättsmedicinalverket, RMV, i Linköping som har tillgång till materialet. Hon har dessutom erfarenhet av 3D- rekonstruktion från tidigare forskningsprojekt.

De träffas på RMV, tillsammans med Staffan Rattfälts chef Ilari Bjuvander och Petra Molnar. Där fotograferar de delarna av det trasiga kraniet och gör en 3D-skanning av dem. I datorn fogar de samman de olika delarna och bygger en 3D-modell.

Databearbetningen kräver mycket tid och försvåras av de skador som finns på skallen.

– För att kunna skriva ut en fysisk kopia måste saknade delar i 3D-modellen lagas. Dessutom behövde modellen kompletteras med en heltäckande insida för att kunna skrivas ut med den teknik som användes, säger Staffan Rattfält.

Kopian skrivs ut

När 3D-modellen är klar skickas den till en leverantör, som skriver ut en kopia i plast. Den levereras till Oscar Nilsson som sätter igång med ansiktsrekonstruktionen i augusti 2021. Innan han börjar måste han känna till fyra variabler: kön, ålder, vikt och etnicitet. De avgör hur mycket skulpturlera han ska använda.

Han börjar med att återskapa muskel för muskel.

– Jag skulpterar cirka 17 till 18 olika muskelgrupper i ansiktet. Det finns många fler, men jag rekonstruerar de som anses vara väsentliga för en rekonstruktion. Efter att jag har fått fram muskulaturen fyller jag på med lera för att återskapa huden.

Innan han kan börja med hudlagret pausas arbetet. Variabeln vikt är nämligen okänd. Petra Molnar försöker med hjälp av de upphittade kläderna ta reda på vilken storlek personen hade och landar i lite över medelvikt.

Oscar Nilsson försöker få fram det karaktäristiska i ansiktet. Ledtrådarna för ansiktets karakteristik är framför allt ansiktsformen och näsan.

– Ansiktsformen finns där redan från början, framför allt förhållandet mellan ögon, näsa och mun. Näsbenets sista tredjedel avslöjar, tillsammans med ett utskott i näsöppningen, näsans profil och ger en indikation av dess form.

Men mycket annat spelar också roll för näsöppningens bredd och karaktär. Ju mer karaktäristiskt skelettmaterialet är, desto mer likt blir det. 

Den här personens skalle har en hel del individuella drag, som gör förutsättningarna att hitta hans utseende relativt goda, enligt Oscar Nilsson.

Samtidigt är det en osäkerhetsfaktor att hans eventuella övervikt inte gått att fastställa mer exakt.

– Dessutom fördelas fett helt individuellt – man kan ha en smal hals men samtidigt en stor mage till exempel, säger Oscar Nilsson.

Rör upp känslor

När han jobbar med äldre skelett, till exempel från vikingatiden, känner Oscar Nilsson sig mer avslappnad och inte så känslomässigt berörd. Att arbeta för en brottsutredning rör upp desto fler känslor, säger han.

– Det är ett blytungt ansvar, inget jag gör rutinmässigt. Samtidigt är det intressant och spännande. Det som tilltalar mig är att göra något samhällsnyttigt, att kunna hjälpa till.

I september 2021 är arbetet klart. Den okände mannen har fått ett ansikte.

Därefter skickas en ny nationell och internationell efterlysning ut, tillsammans med en bild av det återskapade ansiktet. I mars i år går dessutom en bredare efterlysning ut i Sverige.

– Någon i Sverige borde ha sett personen, säger Lars-Gunnar Perlinger.

– Det känns viktigt att få fram den dödes identitet så att vi kan underrätta hans anhöriga.

Se efterlysningen här